Storklubbar runt om i världen har börjat satsa på damfotbollen och fler spelare tar hjälp av agenter. För några år sedan gjorde Michael Kallbäcks agentur valet att börja arbeta med damfotbollsspelare.
– De flesta damspelare i Sverige som håller hög klass representeras antingen av oss eller är på väg att börja göra det framöver, säger Michael Kallbäck.
Och det är många spelare, både på herr- och damsidan, som inte har koll på sitt värde på marknaden.
– Ett problem är att många klubbar, främst på damsidan, ger ett kontraktsförslag och säger ”take it or leave it”. Då är det lätt att spelarna tackar ja till ett avtal när de egentligen är värda mer, säger Kallbäck.
Agenter på damsidan har dock inte slagit igenom stort. Framför allt inte hos de större agenturerna.
– Det är klart att de finns konkurrens på marknaden om damspelare, men vi hade gärna sett en större konkurrenssituation. Det finns ett par etablerade agenturer mot damsidan i andra länder. Men det finns ingen större ekonomisk vinning på det om man jämför med herrsidan. Det är som natt och dag. För herrarna ligger arvodet på flera hundra tusen medan ett vanligt arvode på damsidan kan ligga runt 2000-5000 kronor. Visst finns det case där du kan tjäna mellan 10 000 och 20 000 kronor. Men ibland kan det kännas nästan onödigt att skriva fakturan när tiden att administrera är mer värd än beloppet du ska fakturera, säger Kallbäck.
Men om det inte finns en större ekonomi, varför tar man jobbet?
– Vändpunkten för mig var när jag fick en dotter. Tänk om hon blir lika fotbollstokig som mig. Då känns det bra att jag kan vara en bidragande faktor till att hjälpa damfotbollen få en större ekonomisk vinning. Det ger ett mervärde för fotbollen i stort samtidigt som damfotboll går åt rätt håll i utvecklingen, säger Kallbäck och fortsätter:
– Jag tror dock inte att damspelares löner kommer att öka så mycket. Men jag tror att flera spelare kommer att börja tjäna pengar... Att spelare även i botten av allsvenskan kommer att ha proffskontrakt. Vi går mot en jämnare lönebild för damspelare i Sverige, vilket är positivt.
Kallbäck har en ganska god insyn i LFC:s organisation eftersom han jobbar med spelare som Marija Banusic och Filippa Angeldahl.
– Jag tycker att Linköping är ett föredöme för svensk damfotboll. Såklart har jag förståelse för mindre klubbar där många jobbar ideellt. Men i LFC finns det bra människor på rätt plats.
När Marija Banusic kom till LFC var det Martin Sjögren som höll i kontraktskrivningen, så när Kim Björkegren kom in i bilden skapades en liten oro.
– Eskilstuna ville ha en förlängning med Banusic och gav två-tre kontraktsförslag. Men Marija kände direkt att LFC var rätt väg att gå för henne. Sedan kom Björkegren in i bilden och då blir man såklart lite nervös eftersom det var Sjögrens värvning. Men utfallet blev ändå väldigt positivt.
När Filippa Angeldahl blev värvad till LFC var det inte officiellt att Marcus Walfridsson skulle ta över som tränare.
– Då var det sportchefen Maria Hagström som höll i kontraktsskrivningen istället. Men innan Angeldahl skrev på ville vi att hon skulle få ett snack med tränaren. Vi pratade därför med Walfridsson innan han blev presenterad, för att se att allting skulle bli rätt för henne. Allting kändes bra och vi har en positiv bild av honom. Det blev en bra första kontakt, så det känns riktigt bra såhär långt.