Det kändes när skylten kom upp.
Theo Rask ut – strax efter att han hade kommit in.
"Fan, Norling. Den är tveksam. Jävligt tveksam", skickade jag ut på Twitter och såg hur en redan tung, böjd nacke på en plågad 21-årig fotbollsspelare nästan gick av inför 7 000 personer.
Vi kan prata syndabockar efter en nattsvart premiär. Theo Rask kom snett, det blev fel och det blev ödesdigert – men det var bland det mest svårtuggade jag sett på den här arenan när Rask tog den där löpningen av planen.
Såklart ingen bestraffning av Rikard Norling, men det var precis vad det kändes som.
Som om lagets mest oerfarne spelare ensam fick ta smällen för att IFK Norrköping låg under och gick mot förlust.
Det fanns fler anledningar till underläget och förlusten än Rasks missbedömning.
Först och främst: det fanns inte tillräckligt skickliga avslutare.
Det saknades spets och tyngd i boxen och det studsade inte med när Jonathan Levi dunkade bollen i ribban och Christoffer Nyman skarvnickade på hörna.
Att Filip Dagerstål sänktes av en elak armbåge, sittandes på Alexander Johansson som senare skickade in 0–1, var den allra tyngsta snytingen men det fanns en anledning att majoriteten av frågorna på presskonferensen mot Rikard Norling handlade om Rask-bytet.
Jag såg Theo Rask ha en mindre bra kvartsfinal mot Häcken 2021. Då blev han straffad av en smart och hänsynslös Alexander Jeremejeff.
Det tyckte jag var tufft att se. Det här var sju resor värre på grund av hanteringen efter misstaget. Elitidrott är tufft.
Det är ingen social verksamhet och det svingas både till höger och vänster om Rasks ingripande, eller brist på detsamma, vid baklängesmålet. Efter Häcken-förlusten kom Rask ut och svarade på frågor, men valde att inte att kliva ut och göra samma sak igår.
Jag förstår honom. Han kommer behöva backning, stöttning och uppmuntran här nu. Något jag vädrade med IFK-tränaren och han försäkrade att han var inspelad på situationen.
Rikard Norlings roll i det hela går såklart inte att bortse ifrån.
Det är han som satsat på försvararen och gett Rask chansen igen och igen. Det är IFK-tränaren som inte ens har med Marco Lund i truppen och ser Rask som närmast att spela efter de tre givna startspelarna i backlinjen.
I det här läget känns det mer lämpligt att låta IFK-tränaren få stå till svars för laguttagningen och – inte minst – hur han kastade en spelare som han visat så starkt förtroende för under en buss med att byta in och ut honom på 23 minuter.
Premiären i övrigt?
Det är så här det känns när alla ens farhågor infrias på en och samma gång. Vad som började med ett snyggt tifo på Curvan, ett snok-gap som gick från marken till taket, fortsatte på planen med att det var IFK som styrde och ställde.
Under en period i slutet av första halvlek matade IFK på, radade upp hörnor men Varberg är Varberg och faller aldrig ur ramen. Det offrades, det satsades, det stängdes ned. Klockan stack iväg och att det närmaste IFK kom en kvittering var en utebliven straff på Christoffer Nyman säger allt.
Abdulrazaq Ishaq gömde ansiket i händerna när slutsignalen gick. En match av 30 är till handlingarna. IFK Norrköping kommer säkert att lära sig en massa av den här premiärplågan men mest hoppas jag att Theo Rask kan skaka av sig en kväll som kan ärra en ung karriär.
AIK borta nästa.
Sedan: Djurgården.
Borta.