– För mig var Klas kanske den sista folkhjälten i fotbollssammanhang, säger medförfattaren Henrik EkblomYstén.
Journalisten, till vardags redaktör och reporter på fotbollsmagasinet Offside, från Göteborg hade träffat Klas Ingesson många gånger genom åren. Under en längre tid hade Henrik Ekblom Ystén funderat på att skriva en biografi om en svensk fotbollsspelare och i februari 2014 ringde han Klas Ingesson som då var på träningsläger på Marbella med sitt Elfsborg, där han var manager.
– Klas hade, bortsett sin sjukdom, en karriär och en historia värd att berätta. Han kom från den svenska myllan, omfamnade den svenska myllan. Det var alltid tydligt var Klas hörde hemma, han kom från Ödeshög och gav sig ut i stora världen där han överpresterade tack vare ett jävlaranamma, säger Henrik EkblomYstén och fortsätter:
– Sen visste jag att det var en människa med stora portioner självinsikt, distans och inte minst självkritik. Det fanns en mytbild kring honom som jag visste han inte riktigt ställde upp på. Jag såg en bra historia om Klas var beredd att vara ärlig och det var också hans incitament: "Nu ska skiten fram" som han själv uttryckte det.
Våren 2009 diagnostiserades Klas Ingesson med myelom – en kronisk benmärgscancer som han redan från första dagen visste skulle bli hans död. När Henrik EkblomYstén ringde det där samtalet var det inte många som visste att cancern var i full blom i Ingessons kropp. Han frontade inte omvärlden med hur det egentligen var ställt med honom eftersom han ville att Elfsborg skulle ha lugn och ro. De första träffarna mellan Ystén och Ingesson var på sjukhus i Linköping och Göteborg.
– I början var det klassisk journalist möter intervjuoffer-situation. I takt med tiden så rasade murarna, åt båda håll, och det växte fram en form av vänskapsrelation. Jag blev inbjuden i en miljö där han låg i en väldigt utsatt position, långt från VM-hjälten 1994 kan jag säga.
Hur var resan varit för dig?
– Det har varit på alla känsloplan, hela tiden. Det har varit fantasiskt roligt, Klas var ju en väldigt trevlig människa, full av skratt, alltid med en historia i rockärmen. Sen har det varit oroligt i perioder, jag har haft ganska bra inblick i hans hälsa hela vägen. Sen var det väldigt ledsamt på slutet, de sista träffarna och när beskedet kom 29 oktober att han gått bort.
Fanns det en risk att det inte skulle bli någon bok?
– Egentligen inte. Jag trodde väl att det hängde lite på repet när Klas fick beskedet att han bara hade ett par veckor kvar att leva, då hade vi en bit kvar och jag tänkte att det kunde komma ett samtal om att vi skiter i det. Men det var aldrig på tapeten hos Klas, snarare växte hans engagemang i det, vi spurtade och hann.
Bok blev det och i veckan når "Det är bara lite cancer. Om livet, döden och myten om mig själv" bokhandlarna. En berättelse där Klas bland annat berättar hur fotbollen var ett medel för att uppnå en annan dröm, hur han skrämde livet ur en av Italiens största stjärnor och hur kampen mot cancern gav honom en helt ny livssyn. Henrik EkblomYstén är nöjd med resultatet.
– Klas tillhörde den gamla stammen med bondhederlig moral och syn på livet som jag tror det finns lite längtan till i dagens samhälle. Sedan tror jag väldigt många, åtminstone på avstånd, följt hans kamp mot cancern och där finns det partier som berör helt klart även för de som inte är fotbollsnördar eller som suttit och kollat på krönikan från VM-94 1 000 gånger.