– Det är nästan alltid folk som kommer fram och vill prata fotboll eller ta en bild tillsammans. Man känner sig faktiskt som en riktig stjärna, säger Haris Radetinac och skrattar.
Som 35-årig trotjänare har den evige ÅFF-hjälten fått något som liknar en ikonstatus bland Djurgårdsfansen, och i höstas blev han också framröstad som "årets järnkamin" bland fansen, som sannerligen tagit honom till sina hjärtan. Inte minst för det han uträttat på planen under sina åtta år i Djurgårdströjan, men också för den enorma vilja han visat upp i samband med rehabiliteringen efter sina två korsbandsoperationer.
Dubbla knäskador som hade avslutat många andra allsvenska karriärer, men inte Haris Radetinacs. En riktig järnkamin. Som sagt.
– Det var en prövning från Gud. Gud testar oss på olika sätt och det här var ett test som jag gick igenom. Det har gett mig massor av mental styrka, men visst var det också väldigt, väldigt tufft under många stunder. Men fotbollen är en stor del av mig och jag funderade aldrig på att ge upp, säger Radetinac som laddar upp för en ny allsvensk säsong med Djurgården, där han tycker att en topplacering är fullt rimlig.
En lättare knäskada har gjort försäsongen något hackig för 35-åringen, men i veckan hoppas han vara tillbaka i träning med laget igen.
– Efter två års rehab känner jag till varenda muskel i min kropp och vet när det är dags för att ta det lite försiktigt, Man har blivit klokare på många sätt, säger Radetinac.
Kopplingen till Östergötland är fortfarande stark då stora delar av familjen bor kvar i länet och tankar finns på att återvända till Linköping när karriären är över, men än ser inte den allsvenske profilen något slut på fotbollen i Djurgården och han förlängde nyligen kontraktet till 2022.
Efter åtta år i klubben har han en stark röst i omklädningsrummet och har hyllats av såväl tränaren Kim Bergstrand som sportchefen Bosse Andersson för sin förmåga att entusiasmera och ta hand om de yngre spelarna i truppen.
– Djurgården är en del av mig och jag är en del av Djurgården. Klubben har gjort så mycket för mig och det är en plikt att göra allt man kan för att ge så mycket som möjligt tillbaka.
Det har hänt en del sedan du lämnade Kopparvallen i Åtvidaberg. Beskriv människan och spelaren Haris Radetinac i dag jämfört med den som exempelvis sparkade upp ÅFF i allsvenskan, den där historiska söndagen på Skytteholm?
– Det är klart att man tar steg framåt som både människa och spelare. Man mognar. Som spelare i ÅFF var jag kaxig i spelsättet, jag tog stora risker, men där gjorde jag samtidigt en av mina bästa säsonger som spelare. Nu är värderar jag situationerna på planen lite annorlunda, har blivit bättre rent taktiskt. Men ändå, kärleken till fotbollen är densamma och även om jag är 35 år känner jag fortfarande drivet att hela tiden vilja bli bättre. Varenda träning är en möjlighet att utvecklas.
Radetinac kom till Sverige från Serbien som 18-åring och konstaterar att fotbollen underlättade vägen in i det svenska samhället. Linköping FF blev den första klubben och den första artikeln om Haris Radetinac är daterad 2003 i Correns arkiv. Som ung frisk fläkt gjorde han direkt avtryck i Linköpingsmästerskapen i futsal och så småningom blev han även hjälte när LFF kunde fira kvalsegern till division 2 mot Velebit.
– Ärligt, första halvåret i LFF hade jag inte en aning om vilken division vi spelade i. Det var inte så noga då. Jag ville bara spela fotboll och trivdes bra i LFF.
Och tiden i ÅFF, hur ser du på den?
– Samma där. Det är kul att se att det gått så bra för så många spelare från den tiden. Jag tror det lite beror på att vi hela tiden försökte spela fotboll, och inte bara backa hem, även när vi var i allsvenskan.
Hur ofta blir du påmind eller tänker på det där avgörande målet på Skytteholm, som förde upp ÅFF i allsvenskan 2009?
– Det är klart att man blir påmind om det rätt ofta och det är ju jättekul att det gav så många glädje. Jag och Tommi Vaiho (Djurgårdens målvakt) brukar prata om den där matchen ibland, det var han som stod i Vasalunds mål där så det känns bra att ta upp det, he, he.
– Nä, men jag har försökt göra avtryck i alla de klubbar som jag varit i och det tror jag nog att jag gjort, även under det där året som jag var i Mjällby.
Karriärens höjdpunkt är förstås SM-guldet med Djurgården 2019 och den euforin som följde med det ville Haris Radetinac gärna uppleva igen.
– Allt är möjligt i livet, det har jag lärt mig.