Jonna Andersson var i allra högsta grad bidragande till LFC:s 3-2-seger med två målgivande framspelningar. Eller hur var det med den saken?
– Ja, det blev ju självmål så jag vet inte vad som räknas, men det kändes skönt att få in bollarna. Det är bra för självförtroendet, säger hon.
På tisdag tar Pia Sundhage ut sin sista landslagstrupp och vi räknar kallt med att Andersson finns med där.
– Vi får hoppas på det, säger hon blygsamt. Det vore oerhört roligt att åka med till Holland. Om jag kommer med så ska jag kriga för att få så många minuter som möjligt. Men bara atmosfären kring ett mästerskap är fantastisk.
LFC gjorde ingen superinsats på ett blåsigt Linköping arena mot ett Kvarnsveden som hade ett förvånande stort bollinnehav.
– Det var väl inte vår bästa match. Jag tycker inte vi får till anfallsspelet. Andra halvlek är bättre än första, men jag tycker vi ligger lite för långt ifrån varandra, säger Jonna Andersson.
Hon tror inte att det handlade om någon underskattning av motståndet. Hon menar att LFC hade full koll på hur vass Kvarnsvedens tvåmålsskytt Tabitha Chawinga är.
– Vi vet att det är ett bra lag och att Chawinga är en bra forward.
Om sin egen insats säger Andersson så här:
– Lite till och från. Första halvlek kände jag mig lite seg. Efter paus kommer jag upp lite mer på kanten och kan slå lite inlägg, det jag känner mig trygg med.
Närmast är fokus alltså på EM-uttagningen på tisdag och senare den kommande turneringen i Holland.
– Jag tror att Sverige har ganska stora chanser att gå långt. Tyskland är ett tufft premiärmotstånd, men vi måste ändå ha som mål att ta oss vidare från gruppen.