Han var förstås lika besviken som alla andra efter 0–1-förlusten mot nykomlingen Ängelholm inför 417 frusna åskådare på Kopparvallen.
Men ändå optimistisk.
– Vi blev överkörda första kvarten, men sen tog vi över. Vi saknade det sista, men fick visa upp vad vi kan och jag är helt säker på att det kommer att bli bra. Känslan är bra i laget och alla tror på det vi gör, sa Benjamin Tannus.
Efter sent tappad seger i premiären hade ÅFF siktet inställt på första vinsten i ettanfotbollen, men i stället: 0–1 efter tidigt avgörande av ex-allsvenske skyttekungen Johan Oremo. Hemmalaget inledde svagt, var på tok för släpphänt bakåt och det kunde ha varit mer.
Det blev bättre, men inte tillräckligt bra. Allra bästa kvitteringsläget hade Benjamin Hajdari redan före paus.
På sin 22:a födelsedag (!) fick Benjamin Tannus välförtjänt pris som bästa hemmaspelare för en pigg insats på vänsterkanten.
– Fyra månaders fotskada under vintern skojar du inte bort, men nu har det gått fyra veckor och det pekar åt rätt håll. Pumpen fungerar allt bättre och förhoppningsvis kan jag snart bidra med mål och poäng, sa han.
Juniorlandslagsmeriterade mittfältaren lånades in från Öster i fjol och blev kvar.
– Det fanns andra anbud, men det hade varit mycket fram och tillbaka under de senaste åren och när jag trivdes så bra...varför inte stanna och försöka att få lite kontinuitet? Åtvid är en klubb som jag tror stenhårt på och som på sikt är i superettan. Minst.
Mångårige ÅFF-tränaren Roar Hansen var tillbaka som motståndare och jublade förstås efter segern.
– När vi närmade oss Kopparvallen kändes det nästan som att komma hem. Mycket märklig känsla, sa han.