Inom idrottsrörelsen pågår ett omfattande förändringsarbete som kallas "Strategi 2025". Detta är ett stort dokument som idrotten har enats i där det finns flera olika handlingsplaner för att förbättra idrotten och göra så den passar alla. En av de fem huvudrubrikerna är "jämställdhet för en framgångsrik idrott". Målet är att män och kvinnor ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i den samt att arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att män och kvinnor har lika stora möjligheter att medverka.
– Styrelsen har nyckelrollen i en förening för att sätta agendan. Vi har börjat anamma lite enklare utbildningar där man börjar med små mikrosamtal för att uppmuntra till att prata om jämställd idrott, säger Hans Wetterhall som är sakkunnig inom inkluderande och jämställd idrott för RF-Sisu. Han fortsätter:
– Jag var hos en fotbollsförening för ett tag sedan och skulle prata om jämställdhet. När jag kom in i klubblokalen satt det runt 15 foton på väggen där alla ordföranden som varit i föreningen sedan 1950 var uppradade. Det var bara män. Är det verkligen det man vill mötas av i en klubblokal? Det finns många småsaker man kan tänka på för att inte reproducera normen av bara manliga ledare.
När det gäller att få in fler kvinnor som tränare, och framför allt att bli ledare för män, går det fortsatt trögt. År 2019 rapporterades det in 461 233 ledartillfällen från LOK-statistiken i Östergötland där cirka 28 procent av ledartillfällena var kopplade till kvinnliga ledare. Om man gör ett nedslag hos fotbollen var 87 procent av ledarna män. Fotbollen har själva satt upp som mål att tillsätta 10 000 kvinnliga ledare i Sveriges fotbollsföreningar till 2022. Det är drygt tre-fyra fler kvinnliga ledare i varje förening.
– Utifrån fotbollen är mannen norm. Till exempel så benämns ofta herrlaget som A-laget och damerna som damlaget. Jag tror det är lite svårare för kvinnor att känna att de skulle vilja vara ledare då. Man måste ligga lite steget före och tydliggöra att föreningen vill ha kvinnor som tränare. Man har gjort arbetet innan och har en strategi för hur man kommunicerar ut vilka typer av ledare man vill ha, säger Wetterhall.
Fler kvinnor har dock börjat ta plats i styrelserummen och i de idrotter där merparten av deltagartillfällena är kopplade till kvinnliga deltagare tenderar merparten av ledartillfällena att vara kopplade till kvinnliga ledare. Samma sak gäller för deltagar– och ledartillfällen kopplade till män. Om man tittar på statistiken i stort är dock fortsatt kvinnorna underrepresenterade.
– Det är viktigt att man som förening kommunicerar ut att man vill ha fler kvinnor och tjejer som ledare hos sig, konstaterar Wetterhall.
Inom kvinnodominerade sporter som konståkning, ridsport och gymnastik jobbas det för att få in mer män både i styrelser och som ledare. Inom ridsporten var det 98 procent kvinnor som deltog på ledartillfällen 2019.
– De har samma målsättning där. Det handlar om de kodningarna som finns där man har en bild av att det bara är tjejer som håller på med ridsport på breddnivå. Jag har träffat killar som varit aktiva inom ridsporten som känt att det varit svårt att fortsätta när de kommer upp i tonåren för att man får så mycket gliringar, berättar Wetterhall.