Efter två år i dvala när festivalen på grund av pandemin inte kunnat köras var frågetecknen många kring hur återstarten skulle bli.
Skulle organisationen fungera? Skulle förarna komma tillbaka? Skulle publiken komma tillbaka?
För SMK Motalas bilsektion är Folkracefestivalen superviktig för dess överlevnad. Det är en kassako som bringar in stora pengar till verksamheten varje år och att lägga ner var, bara av den anledningen, inget alternativ.
Klubben var tvungen att försöka, inte bara av nostalgiska skäl, att hålla liv i en tävling som körts sen 1982 och hade sin peak 1993 när över 10 000 åskådare trängdes på berget för att se Matte Hellberg från Skepptuna vinna finalen och skjutsas runt på ett ärevarv av Ronny och Ragge.
De tiderna är ett minne blott och mycket har förändrats sen dess. Idag är det en annan tävling, andra regler, helt andra bilar och inte riktigt lika mycket publik.
Men ändå fortsätter åskådarna komma, ändå fortsätter backen ovanför banan att fyllas med folk från alla delar av landet, fortfarande är folk så galna att de släpar dit ett halvt vardagsrum för att sitta bekvämt och se sina favoriter kämpa om poäng på banan.
Det är förstås imponerande, 40 år efter den första tävlingen. Allt talar för att Folkracefestivalen i Motala kommer fylla 50, och kanske ännu mer än så.
Men några timmar på Dunteberget väcker också frågetecken i mitt huvud.
Återväxten i hemmaklubben?
Endast 18 förare i de fyra klasserna kommer från SMK Motala. 18 av runt 400 startande.
Det är en oroande låg siffra.
Varför? Ingen aning. Och när Vadstena RRC dessutom lagt ner sin verksamhet helt finns anledning att fundera över återväxten i bilsporten totalt i den här delen av länet.
SMK Motala har inte särskilt många förare i rally och racing heller och det känns som klubben har en del att fundera på inför framtiden, hur man ska få in fler i sporten och i klubben.
Sen kan jag inte låta bli att, även den här gången, avsky alternativspåret som festivalen införde för några år sen. I min bok tar det bort 95 procent av spänningen i heaten och snuvar åskådarna på tuffa dueller hjul mot hjul, plåt mot plåt.
Det som är folkrace.
Jag såg några heat på nätet från det stora Semesterracet i Vimmerby förra veckan, där det körs folkrace som det var tänkt, utan alternativspår. Där kan vi snacka om fajt och spänning.
Det saknar jag helt i Motala.
Tyvärr.