29-åringen behövde bara ta sig i mål för att säkra titeln, men någon glidaråkning var det aldrig tal om. Gasen i botten från första start.
Och det gav resultat.
-- Så bra som jag körde i början av dagen vet jag inte om jag någonsin kört, säger Eriksson.
En betryggande ledning byggdes upp och bara på en enda delsträcka hade hans värste guldkonkurrenten Mika Ahola före sig. Mot slutet av dagen minskade avståndet stadigt för att till slut hamna på futtiga men ändå säkra 1,7 sekunder.
Kraven och förväntningarna på västgöten var naturligtvis enorma, men efter den obligatoriska champagnen och duschningen i depån var den stora känslan ändå inte lättnad:
-- Nej, glädje -- enorm glädje, säger han och strålar med hela ansiktet.
Sex VM-titlar, men vilken som ligger allra närmast hjärtat är det ingen tvekan om.
-- Nej, första gången man vinner slår allt.
Men sju år efter den första festen blir det väl ändå lite firande?
-- Jodå, men jag ska köra sista dagen också. Det blir tufft att ladda om men jag ska försöka. Sen blir det fest.
Ett annat stort svenskt glädjeämne var Mats Andreasson, Mölndal, som överraskade alla när han körde in på en andraplats i 400cc 4T.
I 250 cc 4T var Peter Bergvall, Örebro, redan klar världsmästare men det hind-rade inte att han tog ytterligare en heatseger. Hans tolfte av tretton möjliga.
Nykorade världsmästare blev de finska förarna Petteri Silvan (125cc 2T) och Juha Salminen (400cc 4T).
Därmed är guldför- delningen klar redan före sista dagen.