LÄS MER: Då kan det bli VAR i allsvenskan
Daniel Gustavsson bor i Mantorp men arbetar heltid som jurist på Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping. När han inte är där åker han runt i både Sverige och resten av Europa för att döma toppfotboll. Han är en av landets mest meriterade assisterande domare med Champions League-erfarenhet och över 200 allsvenska matcher på sin meritlista.
Som elitdomare får han tidigt testa de teknologiska innovationerna som introduceras i fotbollen. Det har skett stora förändringar på bara några år. När Daniel Gustavsson började döma var det med pipa och flagga som enda hjälpmedel.
– Det var först när jag kom upp i allsvenskan som vi började använda kommunikationssystemet. Det var en stor revolution att vi i domarteamet kunde börja prata och hjälpa varandra, säger Gustavsson.
Därefter kom mållinjeteknologin som numera är standard i såväl Premier League som Champions League. Den finns där för att avgöra om bollen är över linjen och signalerar när den är det. Det är därför som domaren tittar på sin klocka när bollen dansar på mållinjen.
– Så fort bollen korsar linjen får vi en bild på klockan och så börjar det tjuta i hela kommunikationssystemet. Tekniken fungerar som i tennisens hawkeye, säger Gustavsson.
– Som domare är det förstås skönt, då slipper man ju hålla koll på om bollen var inne.
Nu står domarkåren inför en ny revolution: videobedömning. VAR – video assistant referee – smygstartade i Holland 2012 och användes i ett större mästerskap för första gången under VM 2018. Medan mållinjeteknologin avgör en enkel fråga – inne eller ute – inom bara några sekunder är videobedömningens möjliga användningsområde betydligt större och mer komplext.
Först gäller det att begränsa urvalet av granskade situationer. Under en genomsnittlig fotbollsmatch tar domarteamet hundratals olika beslut som inkluderar alltifrån inkast till straffsituationer. Att granska varje beslut är förstås omöjligt, så det gäller att hitta en avgränsning för vad som räknas som tillräckligt relevant.
– Ska man använda det när målvakten kliver från mållinjen på straff? Ska man titta på det om en frispark är ute eller inne i straffområdet? Vad det handlar om är när VAR ska tillämpas, och det är ju inte av gud givet, säger Gustavsson.
I dagsläget stipulerar de officiella reglerna att videogranskning endast får ske av tveksamheter vid mål, straff och utdelade kort, men det är inte alltid enkelt att bena ut alla olika moment som föranleder eller förhindrar ett mål.
När en situation väl har valts ut för granskning uppstår nästa svårighet: själva bedömningen. Ibland kan videogranskning korrigera uppenbara felaktigheter, men ibland kommer det bara ned till en annan tolkning av samma regel.
– Det finns två olika situationer där VAR kan användas. Dels handlar det om situationer där domaren missar något, där det är 100 procent svart eller vitt. Sedan är det situationer som inte är svarta eller vita utan 70/30. Så är det ofta att döma fotboll, man befinner sig i en gråzon, säger Daniel Gustavsson.
– Om du samlar tio domare i ett rum finns det situationer där alla tio är överens. Det finns också situationer där sex av dem säger straff och fyra säger att det inte är det.
Fler ögon som granskar matchen kommer till ett pris. I sommarens dam-VM fick VAR kritik för att både ta lång tid och ta tveksamma beslut. Nu har Premier League infört ett system som enligt deras egen utsago ska vara mer slimmat. Fler ligor väntas följa efter.
Klart är att insatserna är höga. I dagens internationella fotbollsvärld kan ett felaktigt beslut kosta enorma summor.
– Jag har haft matcher i kvalificeringsrundor till Champions League där man på hemvägen räknat ut att "den där offsiden jag tog i 92:a handlade om var 40 miljoner skulle placeras", säger Gustavsson och menar att allsvenskan går samma utveckling till mötes med extrem vikt vid enskilda domslut som följd.
– Nu höjs tv-avtalet i Sverige till nästa år. Låt säga att det är en kvalmatch till allsvenskan, det är många miljoner det handlar om.
Det ökar pressen mot domarna som redan nu utsätts för hårda attacker med jämna mellanrum. Här kan videobedömning fungera som avlastning, menar Gustavsson.
– Jag tror att det kan förbättra domarnas arbetsmiljö. Om det är en knivskarp offside i sista sekunden kan det vara bra att kolla vad som är rätt. Det är också en trygghet för domaren, då slipper han bli hotad eller vad det kan vara, säger Gustavsson.
VAR-frågan har många aspekter att ta hänsyn till. Det handlar inte bara om att skapa ett system som förbättrar tryggheten för klubbarna och bibehåller underhållningsvärdet för åskådarna. Frågan kan också avgöra svenska domarkarriärer.
– Om svenska domare ska kunna hävda sig i Europa på sikt så tror jag att det krävs att man har VAR även på hemmaplan. Förbundet skickar några av våra domare på VAR-utbildning redan nu. Om man ska döma internationellt måste man ju kunna systemet, säger Gustavsson.
Om VAR väl införs kommer det att innebära en betydande kostnad. Det gäller att den svenska domarkåren är förberedd på ökad belastning.
– Vem ska sitta där? Ska man ha aktiva domare, domare som har slutat eller domare från lägre divisioner? Det kan vara tufft att påkalla uppmärksamheten hos en etablerad domare i allsvenskan och säga "där har du fel", säger Gustavsson.
Trots alla brasklappar verkar det ändå som att det bara är en tidsfråga innan VAR införs även i allsvenskan. För den som strävar efter att skipa rättvisa kan det vara värdefull hjälp.
– Jag har själv stått där med svansen mellan benen efter ett felaktigt beslut och hade man kunnat förhindra det, så...vi vill ju göra rätt och om VAR kan hjälpa oss med det är jag positiv till det. Jag tror ändå att VAR är framtiden, säger Daniel Gustavsson.