Efter en match mellan Linköping City och Forward i fjol påbörjades en förundersökning om misstänkt mutbrott, så kallad matchfixning. Utredningen lades ned, men i slutet av maj kom förundersökningen på tal igen i P4 Örebro. I inslaget framkom det att kriminalkommissarie Fredrik Gårdare uttryckt att polisen tror att det förekom matchfixning. Han hävdade dock att det inte går att knyta misstankar till någon enskild person. När Sporten försökte nå Gårdare för ett mer utförligt uttalande hänvisades vi till Matts Anrén som är tillförordnad chef och utredningsledare för aktionsgruppen mot idrott hos polisen.
– Det är klart att vi hade misstankar om att det förekom. Men jag vill inte lägga någon skugga på varken Linköping Citys eller Forwards spelare, säger Matts Anrén och fortsätter:
– Så länge man inte är dömd är man inte dömd. Man är aldrig skyldig förrän domstolen fäller ett avgörande. Jag kommer inte kommentera om jag anser att matchen varit fixad eller inte på något sätt. Den här anmälan har inte ens gått till åtal.
Finns det en möjlighet till att förundersökningen återupptas?
– Ja, polisen kan återuppta en polisanmälan som man lagt ner. Då ska det finnas ett skäl till att man kan gå vidare i ärenden med nya bevis eller nya vittnesmål. Men om just det här specifika ärendet kan jag inte uttala mig, säger Anrén.
Dock är det mer ofta än sällan som förundersökningar läggs ner utan att det väcks åtal då det är svårt att bevisa själva mutbrottet.
Hittills har tingsrätten fattat fyra domar i Sverige gällande mutbrott i form av matchfixning. En av domarna revs senare upp i hovrätten. Avgörande i en av de fällande domarna var att en av de mutade spelarna trädde fram, erkände och vittnade. Dock är det inte självklart att det leder till en fällande dom trots att en spelare träder fram eftersom det oftast är ord som står mot ord.
– Man tror kanske att många borde bli dömda – men det krävs mycket från polisen och åklagarmyndighetens sida för att få en fällande dom, säger Matts Anrén.
Han menar även att det är svårt att utreda om en match är fixad eller inte då det är svårt att bevisa om en spelare har gjort en miss med flit.
– En spelare kan göra misstag – och en spelare kan göra misstag med flit. Det blir en subjektiv bedömning. Jag kan ju inte säga om du har gjort ditt bästa eller inte, säger Anrén.
Från den 1 januari 2019 har en ny spelfusklag trätt i kraft, utöver den som det tidigare hänvisats till när det gäller matchfixning som ligger under ”tagande av muta eller givande av muta”. Genom den nya lagen begås ett brott om någon otillbörligen vidtar en åtgärd som är ägnad att påverka utgången av ett spel som omfattas av licenskrav – ett så kallat spelfuskbrott. Än så länge har inte någon blivit dömd.
I dag finns det också en spelinspektion som delat ut licenser till spelbolag där de flesta av de stora bettingbolagen är med, vilket gör att man kan ha en större kontroll på marknaden. En marknad som dock går under radarn är bolag i Asien som inte är knutna till inspektionen.
– Även i Kina är det ett utbrett problem. Vissa spelbolag erbjuder inte ens matcher i den kinesiska högstaligan eftersom de har en historia med konstiga matcher som spelats. Dessa matcher har inte ens Asienbolagen på sina sidor, säger Anrén.
Anrén vill inte kommentera enskilda fall, men konstaterar att matchfixning är ett utbrett problem i samhället.
– Det kan jag skriva under på, säger han.