– Jag har nog spelat i tio år. Jag började när jag var elva men har alltid hängt här i ishallen eftersom mina föräldrar har spelat. Min pappa var med och startade juniorverksamheten och då hängde jag på, säger Emma Landelius, som är uppväxt i Normlösa. Knappa två mil bort från regionens enda curlingbana.
Både Emma och Alfons spelar regelbundet i Elitserien. Närheten till Mjölbys curlingbana har såklart varit en bidragande faktor till framgångarna. Något som Linköpingsborna saknar.
– Det hade varit många fler om det funnits en curlinghall i Linköping. Många tycker det är kul när de kommer hit och testar men det blir ett för stort steg att faktiskt börja spela regelbundet, fortsätter Emma.
Det finns en curlingklubb i Linköping. Men också de har sin hemmaplan i Mjölby.
Om du väl hamnar i ett curlinglag är det svårt att ta sig därifrån.
– I och med att man är så få (fyra personer) så gäller det att kemin stämmer. Vi måste ha ett bra samspel. Det är viktigt med kommunikationen, både med farten och hur man sätter stenarna. Visst kan man låta arg och så när man skriker men det krävs för att höras och är bara informationsutbyte.
I en fullstor curling-hall kan det nämligen vara full aktivitet.
– Det är för att överrösta de andra. Är det en hall med sex banor och åtta personer på varje så hör man inte varandra.
Just den här lördagen när Sporten är på besök så åker curlingstenar fram och tillbaka längs den 45 meter långa banan. Klubben arrangerar nämligen öppet hus. I ett hörn står syskonen Elin och Alexander och försöker bemästra kvasten. Kanske, kan de i framtiden lockas att ta samma väg som Emma och Alfons.
– Det har ju tagit tio år att nå Elitserien. I början spelade vi divisionsspel och mötte andra "gubblag". Då var vi glada om vi tog en poäng, säger Emma.
– Sen har vi båda gått curlingymnasiet i Härnösand. Där blev det minst två morgonträningar och tre eftermiddagsträningar per vecka. Det var 700 poäng curling, så 700 timmar, fortsätter Alfons.
Ni blir aldrig trötta på det?
– Klart att det kan vara segt att nöta samma uppgift gång på gång men vi spelar ju för att det är roligt.
Och kalendern framöver är fullspäckad.
– Det har ju varit pandemi..., ler Alfons.
– Vi har haft massor med uppskjutet och nu rullar SM igång, avslutar Emma.