Psykologiska övergrepp i växande idrotten – föreningens svar

Cheerleading är en sport som vuxit snabbt i Sverige, och i Linköping, sedan pandemin. Men nyligen kom en rapport som visar att många aktiva har valt att sluta med sporten efter att de utsatts för psykologiska övergrepp.

"För att våga bli kastad i luften av någon krävs massor av tillit", säger Emma Laghamn, Linköping Lightnings. OBS! Bilden är en genrebild.

"För att våga bli kastad i luften av någon krävs massor av tillit", säger Emma Laghamn, Linköping Lightnings. OBS! Bilden är en genrebild.

Foto: Carl Sandin

Cheerleading2024-10-23 20:00

– Det var mycket hårdare förr, när jag själv var aktiv. Det var att alla skulle prestera. Nu försöker vi vara mer lyhörda för olika behov och att alla är olika. Alla ska kunna få vara med ändå. Det uppmärksammades inte då. Var någon jobbig så fick den personen gå ut och inte vara med, säger Emma Laghamn, ordförande i Linköping Lightnings.

Linköping Lightnings har de senaste åren sett en nästan dubblering i antalet aktiva. Från att 2021 ha varit runt 120 aktiva är man idag nästan 250 deltagare.

Vad beror det på?

– Dels att vi fått möjlighet att ta emot fler barn. Vi har mer hallar och fler tränare. Det är det som begränsat oss innan, säger sportchef Erica Leandersson.

undefined
Ligthnings har sin klubblokal i Ekoxens idrottshall men tränar även i Collegium och i nybyggda Vasa Arena. "Det har blivit mycket bättre med halltider för oss, än vad det var innan", säger ordförande Emma Laghamn.

Den nyligen publicerade studien (se faktarutan) visar dock på baksidan av idrotten. Många som deltog i studien vittnar om missnöje med ledarskap, skador, hög press och en dålig lagkänsla som orsaker till varför man valt att sluta idrotta. 29 procent uppgav att de utsatts för psykologiska övergrepp, som kan handla om att den aktiva blivit utfrusen ur gemenskapen, förminskats, manipulerats eller upplevt hot.

Hur reagerade ni på studien i er förening?

– Det var jätteviktigt att den gjordes och jag är stolt över att förbundet själva tog initiativ för att göra den och undersöka vad man kan göra bättre, säger Erica. 

undefined
"Vi har en operativ arbetsgrupp som är frikopplad från styrelsen. De har en daglig kontakt med tränare och lagens kamratstödjare. Det tror vi är viktigt och är det något som de aktiva inte känner sig trygga med att säga till sin tränare så kan de säga det till sin kamratstödjare i laget", säger Emma Laghamn och Erica Leandersson på Linköping Lightnings.

 

undefined
Progressionstrappan är uppsatt på väggen i Lightnings lokal. Denna trappa visar hur man på ett säkert sätt kan avancera till allt svårare moment.

Erica och Emma i Linköping Lightnings ser också andra förklaringar till att så många vittnar om psykologiska övergrepp.

– Sporten kommer från USA och där finns det en helt annan syn på idrott. Platsar du inte eller gör du inte som vi säger så åker du ut. Det tror jag sporten brottades med i början när den kom hit, säger Erica Leandersson.

Emma fyller i.

– Idag pratas det mycket mer om att momenten ska vara säkra. Förr handlade det mer om att det skulle vara så spektakulärt som möjligt. Det var många huvuden i golvet på den tiden, och många fler otäcka skador som skedde på tävlingar. Man var helt enkelt inte redo.

undefined
"Man är en bra lagkamrat genom att visa respekt och lyssna när någon pratar. Det är jätteviktigt", säger Signe Laghamn, 8 år och Belle Karlström, 9 år.

Till skillnad mot många andra ungdomslag där föräldrar oftast är tränare så är det allt som oftast aktiva, eller tidigare aktiva, som är ledare inom cheerleadingen.

– Det gör att det kanske inte är själva sporten vi behöver utbilda våra ledare kring utan mer att det är ledarskapet, säger Emma.

Hur säkerställer ni bra ledare?

– Utbildning. Vi jobbar mycket med värdegrund och vikten av att se alla i gruppen. Cheerleading bygger väldigt mycket på tillit. För att våga bli kastad i luften av någon krävs massor av tillit. Det är en jättestor styrka att man blir så sammansvetsad men det gäller också att vara lyhörd för vad som händer i grupperna, säger Emma. 

STUDIEN

  • Enkätstudie med 211 aktiva och 73 tidigare aktiva inom cheerleading, i åldrarna 15 år och uppåt.
  • De psykologiska övergreppen kan handla om att den aktiva blivit utfrusen ur gemenskapen, förminskats, manipulerats eller upplevt hot. Hur allvarliga övergreppen var mättes inte i studien.
  • Drygt 35 procent av de före detta aktiva angav att de slutat på grund av tränarnas ledarskap och 34 procent angav skador. 27 procent angav hög press som orsak och 22 procent dålig sammanhållning och stämning i laget.
  • Studien genomfördes av docent Carolina Lundqvist (Linköpings Universitet), finansierad av Svenska Cheerleadingförbundet.

Källa: Linköpings Universitet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!