Det blev en minst sagt dramatisk match när proffsboxaren från Linköping natten till lördag svensk tid gick upp mot välmeriterade amerikanen Lanell Bellows, med 17 vinster på 20 matcher, varav tio på knockout, på en gala i Las Vegas.
Efteråt kunde han vara belåten med allt.
Förutom att han inte fick vinsten.
De allra flesta ansåg att Naim Terbunja vann klart.
Inte minst han själv.
– Min absolut bästa match någonsin, sa han och hymlade inte med att han ansåg att det luktade mygel och att han blev bortdömd.
33-åringen boxades alldeles utmärkt och det var en enorm skillnad jämfört med den mycket bleka insatsen mot Sven Fornling för ett och ett halvt år sedan.
Han sa:
– Jag kände att jag vann sex av sju ronder innan matchen bröts på grund av att vi oavsiktligt skallade ihop samtidigt som jag träffade honom och han gick i golvet. Det är inte lätt att slå en av (Floyd) Mayweathers boxare på deras hemmaplan.
En domare gav Terbunja vinsten med 77–75, men när två domare röstade för oavgjort slutresultat och då blev det så.
– Jag gjorde det vi jobbade på redan innan Fornling-matchen, men nu hade jag fötterna med och kunde ha gjort det i flera ronder till. Det fungerade mycket bra. När han rusade in skyddade jag med att ”gå ner” lite och då skallade vi ihop flera gånger, sa han.
Vad händer nu?
– Nu blir det paus i någon månad härifrån i alla fall. Bara hålla igång lite hemma och sedan är det bara att kriga igen.