Vi träffar Lars Grennberger vid familjens villa i Gälstad-Lundby. Han kör ut sin Audi TT-RS ur garaget som är fyllt med pokaler.
– Jag har alltid varit aktiv och idrottat. Som veteran tävlade jag exempelvis i mountainbike, landsvägscykling och skidor. Men när hästkrafterna i kroppen tog slut fick jag ta hjälp av andra hästkrafter. Jag har alltid gillat att tävla. Så det har varit fantastiskt att kunna vara med och tävla på lika villkor i bilsporten. För där har åldern inte så stor betydelse.
Han började tävla i klassen som 69-åring och idag är han 74. Den gångna säsongen radade Lars upp pallplatser i Swedish Time Attack Championship. Under de fyra åren har han samlat ihop 17 pokaler i tävlingsklassen Club, där bilar upp till 350 hästkrafter är tillåtna.
– Jag har en bil som är konkurrenskraftig, men samtidigt är jag väldigt tävlingsinriktad och har tagit hjälp med förarcoachning på de banor jag inte kört tidigare. Det har gett resultat, säger Lars Grennberger.
Tillbaka i tiden har han bland annat varit ordförande för Gammalkils IF:s supporterklubb. Han har också ett långt engagemang i Sya skidklubb. Att Grennberger är en eldsjäl och tävlingsmänniska är svårt att undgå.
– Han ska alltid vinna, även över barnbarnen, flikar hustrun Carina in när hon hör samtalet.
I tävlingarna ställs han mot förare som är betydligt yngre. Men det har inte varit något problem att hitta varandra för det.
– Det förvånar mig lite, men jag känner att jag verkligen blivit kompis med dem. Jag tror de har en viss beundran för att jag började med det här i så hög ålder.
Om det blir en ny tävlingssäsong kommande år får framtiden utvisa.
– Det hänger på sponsorer. Jag är osäker på om jag kommer ha råd, men så länge jag har huvudet och kroppen med mig så skulle jag vilja fortsätta.
Grennberger får välja och plocka fram en pokal som betyder något extra. Han plockar ner sin första Time attack-pokal från hyllan. Då var han 69 år och hade inte tävlat i klassen tidigare. Men efter övertalning av sin son ställde han upp i tävlingen "King off Mantorp".
– Jag var livrädd i början och tyckte att alla andra körde så fort. Att så fort kan inte jag köra.
Men han övervann nervositeten.
– Så fort jag kommer ut på banan så släpper det. Då försöker jag peppa mig själv att köra så fort det bara går.