Länge såg han ut som junioren.
Sedan visade sig talangen.
Stjärnskottet Robin Söderling surfar vidare på framgångsvågen.
När spänningen släppte kom spelet, säger Robin.
Och segern.
7-5, 6-1 mot österrikaren Markus Hipfl i första omgången i Swedish Open.
Tre segrar på ATP-touren på två veckor. Det går i en rasande fart just nu för 18-åringen.
Framåt på banan.
Och uppåt på rankingen.
I måndags gottade sig Robin Söderling åt beskedet att platsen i tredje omgången i Wimbledon förde honom till 122:a plats på världsrankingen. Ett rejält kliv och nu är han inte långt från att bli garanterad en start i US Open senare i sommar.
Fast helst bör han vinna en match till.
Och den - i andra omgången - blir en utmaning i klass med den han ställdes inför mot britten Tim Henman för två veckor sedan.
Carlos Moya väntar i andra omgången. Smaka på den - spanjoren är regerande mästare i Båstad och förstaseedad. Men Moya går att rå på. Det visade slovaken Dominik Hrbaty som tog ett set och pressade Moya i det avgörande (6-2, 6-7, 6-3) på tisdagseftermiddagen.
Robin är inte rädd.
Man kan inte känna sig slagen på förhand. Det är en svår motståndare, men jag vet att jag kan spela bra även på grus.
Det tog ett tag innan han visade det mot Markus Hipfl. Söderling erkände direkt efter segern att det varit en knepig omställning från Wimbledons grus till Båstads röd-bruna grus. Ett tag var han rent orolig för hur det skulle gå.
Först i måndags släppte det, innan dess hade jag det ganska svårt för att vara ärlig.
Vad är skillnaden?
Bollen studsar högre, man måste hålla i bollen mer och det är svårare att slå vinnare.
Söderling spred bollarna lite hur som helst i början och tappade sin serve två gånger i rad. Räddningen var att Hipfl lirade lika knackigt.
Jag var lite för spänd, servade dåligt och missade många enkla bollar. Jag ville verkligen vinna, kände nästan att jag skulle vinna på hemmaplan och inför Båstadspubliken.
Sju av tolv game i första set innehöll servegenombrott. Söderling lyfte sig när det behövdes som bäst, gick från utsatta 4-5 till 7-5. Där visade 18-åringen att han samlat på sig erfarenhet och snabbt lärt sig hur han bäst ska använda den.
Framförallt i dag betydde Wimbledon mycket. Jag vann fast han ledde. Jag hängde med fast jag inte spelade bra, säger Robin.
Av bara farten vann han matchen. Det var utklassning fram till 6-1 i andra set på centercourten. Söderling hittade rytmen och med den i kroppen också säkerheten.
Bäst han sparar den.
Slår han Moya är det en första klassens sensation.