I Ljungsbro är det nästan uteslutande föräldrar som är tränare för ungdoms- och juniorlagen. Arkivfoto
FREDRIK LINDBLOM, KLUBBCHEF, RP IF (HANDBOLL)
– Vi har en önskan är att det är okej med föräldratränare upp till 15 år. Från och med 16 år och uppåt till A-lag önskar vi att det inte är föräldratränare. Men, i vårt fall är det nästan tvärtom just nu. Vi har det hela vägen upp till A-laget.
Vad är tuffaste utmaningen?
– Vi märker mer och mer hur svårt det är att få ideella människor att ställa upp oavsett vad det är. Många vuxna är livrädda om sin egen fritid.
Varför har ni satt "gränsen" vid 15 års ålder?
– Någonstans där så sker det en förändring i tid med träning och hur mycket man bör lägga på sin handboll. Det blir mer spets på det så att man ska vara förberedd för ett eventuellt A-lag. När man går in i den fasen så önskar vi att det inte är med föräldrar som tränare.
HENRIK AMUNDSSON, ORDFÖRANDE BK LJUNGSBRO (FOTBOLL)
– Vi har totalt 180 ledare i föreningen. Alla är mer eller mindre föräldratränare.
Är det svårt att rekrytera föräldrar?
– I början, när barnen är som yngst. Alla vuxna har inte spelat fotboll, men fångar man väl upp dem tidigt så kommer intresset. Det brukar lösa sig men för oss är det inga större problem.
Har ni någon gräns kring hur länge det ska vara föräldrar som tränar?
– Egentligen inte men samtidigt så har vi uttalade juniortränare, som också är föräldrar. Vi hoppas att tränarna är kvar även när deras barn har slutat.
Carl-Johan Stålhammar, klubbdirektör i LHC.
CARL-JOHAN STÅLHAMMAR, KLUBBDIREKTÖR LHC (ISHOCKEY)
– Från och med U15 går "riktiga" tränare in. Fram till dess har vi nästan bara föräldratränare. I de kullar där någon eller några föräldrar följer med och blir assisterande är det ofta ett annat lugn i omklädningsrummet. Kommer det in en 27–28-åring som inte är van att handskas med kids kan det lätt bli strul. Så när kombon finns är det som allra bäst.
Hur ofta möts ni av "varför får inte min son spela mer och varför får din son spela så mycket"?
– Det finns alltid. Jag har själv varit hockeytränare för min son i åtta år och jag höll tillbaka min grabb. Även om han kanske skulle ha spelat högre upp fick han ofta vara i tredje– eller fjärdekedjan för att det var tränarens son. Han fick lära sig den vägen. Den diskussionen kommer nog alltid finnas i alla sporter.