LÄS MER: Utomhusliga - ett rop på hjälp?
– Vi ser ingen framtid i att spela mot inomhuslag, lag som har hall. Och sporten överlever inte om man inte satsar på utebandyn. Med bara hallbandy blir det smalt som speedway, typ bara 13 lag kvar, säger Börje Johansson.
13 hallar är byggda i bandy-Sverige sedan den första i Edsbyn kom till 2004-2005. Samtidigt finns minst ett 70-tal konstfrusna utebanor i landet. En del har lagts ned och en del försvunnit när hallar ersatt, men en del har också byggts nya, som den senaste i Borås som blir VM-arena 2019.
Börje Johansson menar att utebandyn fortfarande är mycket starkare än "hallbandyn" och därför får den inte glömmas bort.
– Det pratas bara om hallar, men det går ju lite trögt med byggen och är det verkligen värt hundra miljoner att bygga en hall? Det finns fler sätt att göra bandyn attraktiv, måste satsas på livskraftig bandy där det inte finns hall, säger ÅBK-ordföranden.
Idén med utebandyliga har varit ett samtalsämne i höst och intresseförfrågningar från ÅBK har gått ut till klubbar som Tranås, Tjust, IFK Motala, Derby, Borgia och Finspång. Ingen har svarat negativt, enligt Börje Johansson.
Om förbundet går med på det i framtiden är tanken att man frivilligt får anmäla sig till antingen UBL eller det vanliga seriesystemet. Utelag får förstås spela mot innelag om de vill.
– Fördelen är att man får spela mot likvärdiga lag, nackdelen att det blir uppdelat, vi får diskutera det framåt. Just nu är det i alla fall två olika saker att vara ett utebandylag och inomhusbandylag, säger ÅBK-basen.
IFK Motalas klubbchef Pär Beckne säger att idén låter spännande, att man kan komma tillbaka till det gamla med utebandyliga och kortare säsong.
– Man skulle kunna ha en breddliga och en elitliga. Vi kommer inte spela i elitserien om det inte byggs en hall, men vi kanske skulle kunna spela i en utebandyliga. Vi får se hur det blir. Om 30 år kommer i alla fall ingen bandy att spelas utomhus, frågan är hur man ska ta sig dit, säger Pär Beckne.