När laget åkte till Småland för seriens andra bortamatch, på onsdagen mot Åby Tjureda utanför Växjö, åkte Sporten hem till Viktor Spångberg i lägenheten på Norrängsgatan. Det är från läktare och från tv-soffan som nyckelspelaren får följa sitt lag i inledningen av säsongen.
Det är på grund av flera huvudsmällar, en på bandyisen och en på arbetsplatsen, som Viktor Spångberg hela hösten har varit obrukbar. Åtminstone som bandyspelare.
Frågan som känns angelägen är hur 23-åringen mår när han inte kan göra det han älskar.
Viktor Spångberg verkar ta det bra, trots allt.
– Det är klart att det varit tufft, men jag tänker inte tycka synd om mig själv. Det finns de som har det värre, säger Viktor.
Viktor Spångberg tänker på hockeyspelare som haft mycket svårare problem än honom och han tänker närmast på sin lillebror Anton Spångberg som fått värre huvudsmällar än honom och är ännu längre från både att jobba och att spela bandy.
– Jag lider med Anton, säger Viktor.
Viktor Spångberg har ändå varit med samtliga pass med IFK Motala den senaste tiden och under det tuffa novemberschemat, när laget kommit på att det kommer att träffas tolv dagar i rad, så ska han vara med varje gång.
Spångberg kan göra alla övningar där det inte är någon kroppskontakt. Det är matchspelsövningar som han avstår och att han inte tränat fullt på hela försäsongen gör att han ännu inte är nära att vara uttagningsbar.
– Om en månad hoppas jag kunna spela match, säger han.
Kan det bli utlåning till något allsvenskt lag för att få matchsparring?
– Det har vi inte pratat om.
Viktor Spångberg säger att det är nyckfullt och att han haft en hel del kontakt med hockeylaget LHC:s lagläkare i Linköping. En läkare som hanterat många hockeyspelares huvudproblem.
Problem kan släppa efter två veckor, men också vara livet ut. Det är ingen fara att träna hårt för Viktor, men samtidigt kan det finnas problem som stoppar ändå.
– Det är läskigt och man vill inte chansa. Ofta är det en rädsla som byggs upp, vilket gör att man får problem i en viss miljö, eller så uppstår bara problemen. Att komma tillbaka till en sport efter hjärnskakning kan jämföras med sådan posttraumatisk stress som soldater som varit i krig drabbas av när de kommer hem. Det finns hockeyspelare som inte ens kan gå in i en ishall.
Någon skräck för bandy känner dock inte Viktor Spångberg. Mentalt är han väldigt mycket med i matchen.
Han ser hemmamatcherna från läktaren och bortamatcherna på tv. Han har tagit ett säsongsabonnemang på bandyplay.
– Jag tycker att laget startat på en högre nivå i år och att alla tagit kliv och utvecklats. Det gäller skridskoåkning och passningsspel, allt har snäppats upp. Vi spelar i en högre fart är min känsla, även om det kommer att dröja sex-sju omgångar innan vi kan känna det där lugnet i spelet. Vi har ju inte kunna träna så mycket på det som vi ska hålla på med.
Spångberg fick sin smäll borta mot Vetlanda i mitten av december i fjol. Sedan kom han tillbaka i februari och spelade resten av säsongen. I mars slog han dock i huvudet igen i en byggnadsställning på jobbet, och det är den smällen som gör att försäsongen helt förstörts för honom. Annars var Viktor Spångberg påtänkt för A-landslaget, och förstås för en nyckelroll i IFK Motala.
Själv vill han ännu inte ge upp säsongen.
– Jag måste känna att jag kan ta sista klivet, vi får se, säger han om förhoppningarna om comeback.