Vi når henne på satellittelefon och pratar en stund på en knastrig linje. Klockan är 10 på förmiddagen hos oss här i Sverige, och 06 i gryningen hos Johanna.
– Jag sitter i tältet och äter frukost, säger hon. Det blir en solig dag, men vinden har tilltagit. Det är 20 grader kallt så det lär bli kyligt i blåsten.
När morgonbestyren är över packar Johanna ihop sitt läger och spänner på sig skidorna igen, varje dag. Hon har skidat drygt 60 mil hittills och räknar med att nå Sydpolen till jul. Hittills har hon kunnat hålla god fart, till och med något fortare än planerat.
– Jag hade räknat med två mil om dagen men kommer ofta upp i tre, hälsar hon.
LÄS MER: Första kvinnan ensam mot Sydpolen
En liten blåsa på en tå, ett trasigt fäste i en stighud och ett hål i botten på en kastrull är mindre missöden som Johanna har kunnat åtgärda utan att sinkas.
– Och så fick jag vända tillbaka ett par kilometer häromdagen. Jag hade surrat fast min dunjacka lite för dåligt på pulkan och plötsligt var den borta. Men som tur var blåste det inte så mycket just då så jag hittade den efter en timma ungefär.
Ensamheten då? Jo, den hanterar Johanna bra.
– Jag har sett två pistmaskiner, två bilar, ett par flygplan och häromdagen såg jag fyra andra skidåkare på långt håll. För övrigt trivs jag bra i mitt eget sällskap. Jag vet ju att det inte är för resten av mitt liv och att vara ensam i två månader är inte så farligt.
Hur ser det ut omkring dig?
– Det är vitt och horisont så långt jag kan se. Det bildas hela tiden formationer i snön, ungefär som vågor. Just nu går det lite svagt uppåt, jag tror att jag har nått 1 900 höjdmeter ungefär, och jag ska upp till 2 800.
Nu när vi pratar är det luciadagen, känner du av det?
– Mjaa, jag har fått en adventskalender av en kompis som jag öppnar varje dag. Och så har jag en ”luciasurprise” som familjen skickade med, den ska jag öppna ikväll. I övrigt är det inte så mycket stämning här.
Så sammanfattningsvis...?
– Mår jag bra. Det är fantastiskt att vara här. Naturligtvis går det lite upp och ner, men på det stora hela njuter jag i fulla drag.
Fotnot: Johanna siktar mot att bli den första svenska kvinnan som tar sig ensam till och från Sydpolen. Hon skidar in till polen och ska ta sig ut igen genom att draksegla på skidor (kite).