På lördag står hon på startlinjen i Täby Extreme Challenge med 160 kilometer och över ett dygns löpning framför sig. Hon är ett bevis på att allt är möjligt. Trots den tuffa träningen berättar Coyntha Sedvall från Åtvidaberg att hon aldrig mått bättre och att hon hittat balansen i livet.
– Löpning är min hobby men också min livsstil. Om jag inte tränar mår jag inte bra, säger hon.
Corren träffade Coyntha Sedvall redan för två år sedan. Då var hennes mål att springa ett lopp i sex timmar för att bli en så kallad ultralöpare. Det klarade hon av och sen dess har målsättningen trappats upp och hon har ställt upp i 24-timmarsloppet Bislett inomhus i Oslo. Nu väntar hennes tuffaste lopp någonsin. Täby Extreme Challenge är ett lopp på 100 engelska miles vilket är cirka 160 kilometer. Varje varv längs banan är 10 kilometer och går i både terräng och på asfalt.
– Jag har nästan sprungit distansen när jag sprang Bislett. Men det här blir nytt, det är utomhus och det är en annan typ av lopp så det blir tuffare. De flesta tycker jag är galen och frågar varför. Jag gillar att utmana mig själv och det är kul att nå stora mål. Man klarar mer än man tror, berättar hon.
Flyttade från Mexiko
Historien är nästan för osannolik för att vara sann så vi tar det från början. Coyntha flyttade till Sverige från Mexiko 2000 då hon träffade kärleken i sin nuvarande man Göran. 2009 insåg hon att träning var ett måste om hon ville gå ner i vikt och börja må bra. Hon började gå promenader och så småningom träna löpning. Då orkade Coyntha bara jogga i tre minuter. Fem år senare väger hon 30 kilo mindre och mår bättre än någonsin.
– Jag hatade att springa då och i början var det inte kul, det gjorde ont och jag orkade ingenting. Nu springer jag inte längre för vikten utan det är min livsstil. Alla mina tankar och allt jag gör är löpning, säger hon och fortsätter:
– Känslan att springa i skogen – jag älskar det. Att vara där ute ensam i naturen och känna att du är stark och kan göra vad du vill med din kropp. Mitt mål när jag kommer hem från ett pass är att jag ska längta tills nästa pass.
Maraton efter ett år
När hon hittade löpglädjen fick hon inte nog. Ett år efter att hon började träna löpning klarade hon av ett maraton och sen bestämde hon sig för att fortsätta springa långlopp och har klarat av det ena långloppet efter det andra. Det verkar inte finnas någon hejd för vad Coynta vill och kan.
– Jag såg på tv om ett lopp i fyra öknar. Då tittade Göran på mig och sa; det springer du inte, berättar Coyntha och skrattar.
Loppet hon syftar på är ”The 4 desert race” och avgörs i Atacamaöknen, Gobiöknen, Sahara och på Antarktis.
– Det vore kul att springa bland pingviner. Hade jag haft en sponsor hade jag sprungit, säger Coyntha med glimten i ögat.
Min intervju med Coyntha äger rum på hennes arbetsplats vid Linköpings universitet. Hon är glad och fylld av energi trots att det är eftermiddag och de flesta är rätt såsiga efter en dags arbete. Det är hennes sista tuffa träningsvecka innan Täby Extreme Challenge. Ändå utstrålar hon så mycket energi. Och hon hoppas fler hittar samma balans som henne.
– Fler borde testa att springa, man måste inte bli en ultralöpare. Det handlar inte om hur mycket man springer utan hur man springer. Jag vinner aldrig lopp, men jag klarar av dem. Från noll till vad man nu vill handlar bara om att man vill. Jag trodde inte jag ville men det är jättekul, berättar hon.
"Sömnen är allt"
Coyntha Sedvall är ett levande bevis på att det går att ta sig från soffan till extrema utmaningar. Men som de flesta vet är det inte bara träning som krävs. Det insåg Coyntha också.
– Jag trodde inte jag behövde sova så mycket. För bara några år sen sov jag kanske bara 3–4 timmar per natt. Jag var alltid trött på jobbet och inför mina träningspass. Men jag behöver minst 7–8 timmar. Sömnen är allt, det är den bästa återhämtningen, säger hon.
För att kroppen ska må så bra som möjligt krävs både träning, sömn och att äta bra. Vad gäller maten har Coyntha stor hjälp av sin man Göran. Han har blivit lite av en expert då de tillsammans lärt sig vad som är bra mat.
– Han vet hur mycket jag ska äta och bestämmer mina portioner, säger Coyntha och skrattar.
– Jag använder ingen diet, det tror jag inte på. Jag behöver inte gå ner i vikt utan behöver äta det som ger en stark kropp. Det blir mycket fisk och kyckling, inte så mycket kött. Bönor, avokado, keso, nötter. Nästan inget bröd, ingen pasta eller ris men potatis – det är min källa till kolhydrater, säger Coyntha.
Efter månader av förberedelse och tuff träning är det så dags för Coyntha att springa de 160 kilometrarna i Täbyskogarna. Och hon längtar faktiskt lite tills det är över.
– Jag börjar känna att snart ska jag springa mindre. Det har blivit många timmars träning, säger hon.