Molnen hänger lågt när vi åker ut på Stora Rängen men vinden är på vår sida. Bara en lättare bris drar över sjön och de två båtarna kan lägga ut. Linköpingssonen Jacob Nordenhed, 21, hoppar vant i vattnet och inleder ett träningspass. Han provar några tricks och landar bergsäkert igen till jublet från landslagskompisarna i dragbåten. Nya tester följer med sämre landningar och ett vackert men inte planerat dyk i sjöns mörka vatten. Peppande ord varvas med skratt. Någon ropar mot följebåten "Fick du med det på filmen?".
Snart får Nordenhed sällskap av 18-åriga Clara Dandenell från Vaxholm. Duon pushar varandra och testar små tricks till nya jubel från dragbåten. Nya krascher och Dandenell konstaterar lugnt där hon guppar i vattnet att "det där kommer att göra ont imorgon."
Året har varit lustigt för alla, även wakeboardåkarna, som har sett antalet tävlingar minska drastiskt.
– Min nästa tävling är SM i Fagersta den 21 augusti. Det är nästan den enda båttävlingen i Sverige på grund av corona. Internationellt är det inga tävlingar alls. Man verkar hoppas på nästa år istället, förklarar Nordenhed och Dandenell berättar, inte helt utan besvikelse i rösten, att kabel-VM i Mexiko också försvunnit från tävlingslistan.
Vårdnäs är bra för wakeboarding. Stora Rängen erbjuder många platser med lä och bra förhållanden för att träna bakom båt - kabelträning sker i kabelparker. Här arrangeras kurser och läger för aspirerande åkare, men nu är det eliten som är på plats. Och en samling med de bästa ger möjligheter till utveckling, något som åkarna även tar vara på vid internationella tävlingar:
– Alla är snälla, alla vill utvecklas. Det är en bra gemenskap, förklarar Nordenhed, som berättar att han försöker fila på sitt tävlingsåk under dagar som dessa.
– Bedömningskategorierna är höjd, variation och svårighetsgrad. Så man vill kombinera dessa på så bra sätt som möjligt, kanske genom att snurra olika håll och åka in med fel fot fram. Man har ungefär sex till åtta hopp på tävlingsrundan.
Sporten har producerat stora namn. Det största är Shaun Murray, som likt skateboardens Tony Hawk, hovrar runt sporten än i dag. Och Jacob Nordenhed har sina förebilder inom dagens wakeboard:
– Det finns vissa åkare som jag ser upp till och gillar deras stil. Det är något man kan ta efter, utan att kopiera helt och hållet. Man pusslar lite, förklarar han med ett brett leende.
Att leva på vattensport i Sverige är svårt. Nästan alla i sällskapet åker utomlands i perioder för att kunna kombinera åkande med praktiska jobb. Nordenhed har spenderat tid i både USA och Thailand där han jobbat som coach. Hemma i Linköping jobbar han på ett lokalt företag inom vattensporten:
– Det gör att jag kombinerar jobbet med det jag verkligen gillar. På vintrarna är jag iväg och coachar. Jag var mycket i USA i gymnasiet men förra vintern, inte den här som var, var jag i Thailand.
Sportens öppenhet har bara ett krav för en nybörjare: Du måste vara simkunnig. Nordenhed själv började med vattensport när han var nio. Dandenell när hon var 13 – förra året vann hon junior-VM.
– Det är inte omöjligt att se fem–sexåringar. Absolut inte, säger Nordenhed.
Regnet har börjat smattra på det tält vi står under efter det avslutade träningspasset. Inget är som vanligt i världen. Men vid Stora Rängens strand är allt som vanligt, om så bara för en stund. Snart väntar SM för Jacob Nordenhed.