Josefin Karlsson är lärare på Norra skolan och tidigare handbollsmålvakt i Vadstena HF. Hon säger: "Att Maif blir helt utskällda må så vara. Och vilken effekt ger det, kan man undra. Det sorgliga är vilken värdegrund tränaren har och vilken syn han faktiskt har på tjejer och tjejfotboll. Det är sorgligt när vi faktiskt lever år 2024. Trodde vi kommit lite längre än så. Jag tycker det är viktigt överlag att belysa attityder och språkbruk i våra omklädningsrum. Vad vill vi att våra barn och ungdomar (och vuxna) ska höra av ledare, tränare och medspelare?"
Chatrin Norrgårds är styrelseledamot i Vadstena GIF och tidigare fotbollsledare i klubben. "Jag blir oerhört provocerad, och trött, när jag hör vilket språk som den här ledaren använt, och i förlängningen vilken kvinnosyn som det obönhörligen ger uttryck för. Att han och även många av spelarna uppenbarligen tycker att han hade all rätt att reagera starkt kan jag ha förståelse för. Det är snarare värderingarna som han uttrycker som är det problematiska här, och som jag också hade önskat att klubben lagt mycket mer fokus på i sin hantering av det här. Allmänt så är känslan att även om vi är många inom föreningslivet som jobbar för en mer jämställd idrott och mot förlegade strukturer, så går det alldeles för långsamt framåt och vi har uppenbarligen en lång väg kvar att gå. Det är den här händelsen bara ytterligare ett bevis på."
Hilda Strömberg, ordförande för Motala gymnastikförening, berättar att föreningen har unga ledare och man arbetar mycket utifrån den värdegrund som de har: "Vi har en tydlig värdegrund som vi går igenom både med våra yngre och äldre ledare. Med jämna mellanrum har vi ledarträff där vi pratar om det här. Det som är lite speciellt med vår förening är kanske att många av våra ledare är själva gymnaster och deras beteende speglas av de yngre. Men är det så att inte vet hur man ska hantera en situation då får man komma till oss äldre så pratar vi om hur vi ska lösa den. Det finns inte på kartan att vi skulle gapa", säger hon.
Mikael Persson, ordförande i Borens IK och tränare för damjuniorerna, säger att han inte vill kommentera kring det som har hänt i Maif men menar att det är viktigt att värdegrundsarbetet är ett pågående arbete: "Det är klart att det är vanligt förekommande att det blir känslor när man håller på med idrott. Men man får fortfarande inte kränka en annan person. Jag tänker att man får värdera sin känslor och talar jag ur egen erfarenhet som fotbollstränare är det klart att man kan bli förbannad över spelet. Men det får inte gå ut över enskilda individer. Sedan tittar vi på Boren, som jag kan säga mer om så har vi det vi kallar den rödblå själen och det är vårt värdegrundsarbete. Vi följer barnkonventionen och jobbar utifrån den. Vi pratar om den och har ledarträffar där vi pratar om värdegrundsfrågor", säger han.
John Erlandsson är ungdomsledare i Motala AIF Fotboll, lärare i Motala, och även distriktslagsledare i Östergötlands fotbollförbund. Erlandsson säger: "Det som hänt är förvånande och tråkigt. Jag har varit med i många år i fotbollen och vet att det kan vara hårda ord ibland. Ordvalen är en annan diskussion. Ibland behöver man säga att det varit dåligt, även om man vet om det själv. Jag tycker att det är positivt att frågan nu diskuteras. Olämpligt språk kan det vara i omklädningsrum och det är en fråga man både i föreningar och skolan måste jobba med. Det är viktigt att vi beter oss som förebilder, ungdomarna ser upp till de som är i A-laget. I Maif försöker vi jobba med värdegrund enligt förbundets direktiv. Vi spelar inte bara fotboll utan vill skapa bra människor."
Eva Sundkvist, ledare för Solfjäderns lag innebandy för alla, tycker att den senaste tidens händelser är problematiska: "Jag förstår inte att det kan vara den attityden idag. För mig är det så långt borta, jag trodde faktiskt inte det skulle existera idag. För det är fortfarande en idrott där alla gör sitt bästa. Att ledare idag uttrycker sig sådär är inte okej någonstans. För mig är det så oerhört långt bort", säger hon och fortsätter: "Vi blir lite egna i innebandy för alla men vi arbetar väldigt mycket med gemenskap och hur man är mot varandra. Vi har många olika handikapp och skulle kunna ha mycket problem men vi har inte det. Vi är jättetighta och arbetar mycket med att man respekterar varandra och man säger inte elaka saker. Att då en ledare kan göra det idag. Man är en förebild ledare".
Piraternas lagledare Daniel Davidsson berättar att han tycker att det var ett dumt ordval men menar att det ibland kan behövas att man ryter till: "Det uttalandet om att de går in som "fucking" flickor eller vad han sa. Det är inte bra så är det. Men att spelarna, vuxna människor på den nivån får sig en skopa skit, det är inte ett dugg konstigt. Sedan tycker väl jag personligen att min ledarstil inte är att gapa och skrika varenda gång. Men ibland kommer lägen när det behövs. De här killarna som spelar i division två, vill vara elit och förlorat mot ett division fyra-gäng i cupen får höra det är inte konstigt i elitsammanhang med vuxna människor", säger han. "Det som får mig att reagera är när man skiter i vad vi kommit överens om, att man kör bort sin lagkompis eller generellt är väldigt ego. Då kan det vara läge att ryta i ordentligt. Sådana saker i jämna matcher kan få det att tippa över. När man inte sätter laget först", säger han.
Elisabeth "Bettan" Holmberg, ledare och eldsjäl inom Maif hockeys dam- och flicksektion, säger att hon tycker att uttalandet är förkastligt. "Det kan bli att jag också höjer rösten iband men då är det mer för att kanske ropa till mig tjejerna i laget eller i en peppande mening. Men då kan jag komma på mig själv ibland, att usch vad du skriker Bettan", säger hon.
"Bettan" berättar att i hennes lag arbetar man med att inkludera alla och att det är en skillnad mellan tjejer och killar."Jag tror inte att det riktigt samma jargong i flickornas omklädningsrum som det är i killarnas.Jag tror att killarna är lite mer raka medan tjejerna kan vara lite småluriga, de håller gärna ihop två och två, det må vara en gammal klyscha men den stämmer rätt så väl. Och det märks framförallt när det kommer en ny tjej som inte är så framåt. Vi i vårt gäng kan vara ännu mer problematiskt eftersom vi har så många åldrar i laget. Men jag har pratat med tjejerna hur vi ska vara i omklädningsrummet att man måste se varandra och prata med alla", säger hon.
Ann Lövgren, ledare för Solfjäderstadens lag flickor 10.
"I vårt lag går vi igenom hur man ska vara mot varandra och bra kompisar. Tjejer i den här åldern kan vara lite hi och hå ibland. De sitter två och två och pratar. Men vi tar oss tid och pratar med alla både före och efter träning. Vi pratar mycket om hur man ska bete sig mot varandra och då är det viktigt att vi ledare också beter oss på ett korrekt sätt. Våra tjejer är ganska duktiga och vinner ganska mycket men blir det motgång då är det inte lika glada toner. Så sist när vi var på cup var det en tjej som fick sitta en period för att hon betett sig olämpligt. Så det tar vi upp. Men att skrika på ett sådant vis som han gjorde det fungerar inte och är inte okej", säger hon.
Anna Tybring, före detta golfproffs och numera lagledare för IFK Motalas U12-lag som är mixat tjejer och killar. Hon säger: "Vi jobbar mycket med att man ska respektera varandra och ibland spelar de matcher tillsammans och ibland var för sig. Visst det kanske uppstår konflikter ibland men det har inte att göra med att det är olika kön".
"Jag har hört klippet och läst det som skrivits. Jag kan se det här på två sätt. Det är inte bra någonstans men som de själva säger det är i stridens hetta. Jag hade själv ett hett temperament när jag spelade golf. Det är väl mer att alla gör fel men har man gjort det måste man ta hand om det. Det är verkligen att bara be om ursäkt och ta hand om det. Det är väl det som är viktigt i det här. Sedan är inte det nedvärderande uttalandet okej, det är inte bra någonstans och det går inte försvara. Men jag kan förstå att det brinner till alla är tävlingsmänniskor men det gäller att träna i sig hur man uttrycker sig", säger hon.
Marcus Wernström, huvudtränare i Motala simsällskap, menar att idrotten inte ska vara något undantag för en plats där man kan ha ett väldigt högt tonläge: "Det är bara gå till sig själv, det är ingen som skulle vilja ha ett sådant klimat på sin arbetsplats.Jag har svårt att se att någon skulle lyftas av en utskällning. Sedan är det klart att det kan hetta till någon gång men det är snarare om man bryter mot överenskommelser, man reser mycket ihop och någon inte följer de regler som man satt upp sedan innan. Då ska man ju markera. Men att skälla ut någon för dåliga prestationer på planen eller i bassängen, nej, det tror jag inte på utan där får vi någonstans utgå från att alla gör sitt bästa. Sedan kanske en del behöver väckas till men då får man ta reda på vad som ligger bakom dåliga prestationer. Det kanske är dåligt självförtroende men då behöver man pepp snarare", säger han.
"För det första försöker jag helt undvika stängda utrymmen för att ha en dialog. Att hålla samtal öppet och i miljön där man presterar. Då har man ögonen på sig och då måste man föra sig. Vi har alla vår feedbacksamtal på bassängkanten", säger han.
Simon Hansson, tränare i IFK Motala, anser att man kan ha en rak och tydlig kommunikation utan att man ska använda för det han kallar för förlegade metaforer: "Det enkla svaret är att det inte får låta hur som helst i ett omklädningsrum. Utan att jag ska vara någon referens till gott ledarskap men jag kan förklara hur jag ser på saker och ting. Jag förespråkar att det ska vara en hög kravställan och man kan alltid använda sig av metaforer men jag kan tycka att det finns ganska många förlegade metaforer. Anledningen till att vi har samtalet nu är för att det har använts en förlegad metafor i min värld. Jag förstår att det uttrycks i en känsla men det måste finnas en gräns. I det här fallet vill man få ut en effekt och jag kan väl tycka att det finns 100 andra meningar att använda sig av".
"Får man inte ut effekt av sitt lag så är man minst lika mycket delaktig som ledare, att skälla och höja rösten kan vara ett sätt att väcka. Men frågan är snarare varför är inte grabbarna tillräckligt bra förberedda för det här. Men ibland behövs det en rakare kommunikation, dock finns det alltid en gräns kring vilka ord man använder", säger han.