Fem matcher kvar, SM-slutspelet bara några veckor borta - då väntade jag mig ett schysst formbesked av Linköpings IBK hemma mot Mullsjö. Så blev det inte. Det blev seger med ett nödrop. 4–3 av Martin Karlsson i slutminuterna.
En del var bra, comebackande Johan Astbrant direkt lysande som spelförande back, men en hel del var också mindre bra. En del direkt oroande inför slutspelet.
Som till exempel att se poängkungen Martin Karlsson så blek, så missnöjd, och periodvis bänkad.
Libk behöver en glödande Karlsson i slutspelet. En Karlsson i harmoni och perfekt laddning.
Målvakten Henrik Qvist, backarna Asbrant och Anton Karlsson och målsprutan Marcus ”29” Johansson i all ära - men ingen är viktigare än Martin Karlsson för Libks framgångar i slutspelet.
Därför jag frågade tränare Torbjörn Johansson hur han ska få till den där perfekta glöden, få bort det vi såg i går, då Karlsson bland annat sa:
- Att få ett byte sista tio minuterna på andra perioden...det är inte därför jag lägger sex dagar i veckan i skogen.
Tränare Johansson såg lugn ut. Han log stort och sa:
- Jag har en plan för det. I dag ville jag gå på tre femmor för att inte slita på Astbrant och Simon Klein, som var tillbaka efter skada. Jag vet att det inte passar alla, men det kändes rätt i dag för att vi ska komma in i slutspelet fräscha.
Mot Mullsjö var Karlsson okej, även om han sågade sig själv efteråt. Bjöd visserligen på ett mål bakåt med en slarvig passning, men var i övrigt en av de farligare hemmaspelarna. Inte lika bra som de senaste matcherma, men ändå okej.
Så när Johansson säger att han har en plan för Karlsson, om han vet vilka knappar han ska trycka på, så tror jag på det.
Om Johansson frågare mig, vilket han troligen inte lär göra, skulle jag föreslå den mest uppenbara: att lagom till första kvartsfinalen återförena Karlsson med 29 Johansson.
- Jag gillar att veta var jag har mina medspelare, att kunna passa utan att titta, sa Karlsson och det var inte svårt att förstå vilken radarkompis han menade.
Det mest positiva med onsdagens match var utan tvekan Johan Astbrants återkomst. En ren fröjd att se med sitt lugn, sina passningar, sin attityd och fysiska spel. Att han varit borta sedan premiären i september märktes inte alls. I Astbrant–Anton Karlsson har Libk ett av superligan absolut bästa backpar.
På söndag kommer Pixbo på besök och tre poäng där vore oerhört värdefullt i jakten på topp fyra.
Och hemmafavören som topp fyra ger känns viktig – nio av Libks elva segrar den här säsongen har kommit i sporthallen.
Ändå är Libk bättre än någonsin, det känns som laget har större chans än någonsin att ta en bortaseger i en SM-kvartsfinalserie, vilket laget inte klarade mot Warberg och Storvreta 2011 och 2012.
Och då kan det bli semifinal.