Efter fem omgångar ledde Linköping IBK superligan. Nu, fem omgångar senare, har man rasat till sjunde plats – tio poäng från serieledning, bara två poäng över slutspelsstrecket. Söndagens 5–7 mot Warberg var tredje raka förlusten. Tre matcher där Libk släppt in hemska 23 mål.
Frågan är given: Hur mår egentligen Libk?
Trots en suverän start på matchen mot Warberg, med fysiskt, fartfyllt spel och ledningen tre gånger om vid 1–0, 2–1 och 3–2, så rasade allt.
Med hängande huvuden och ständigt gnäll på domarna tappades fokus, ledning och match.
Ända sedan kvartsfinalserien 2010, mot just Warberg, har Libk tyckt illa domarna Stefan Norell och Michael Walkert.
– De gillar inte oss och vi gillar inte dom, som skadade lagkaptenen Johan Astbrant uttryckte det på läktaren.
Med den bakgrunden, den vetskapen, borde hemmalaget kunnat hålla sig kallare.
Inte som nu ägna andra och tredje perioden åt att gnälla Norell och Walkert sönder och samman.
Två av undantagen, två föredömen, var Marcus ”29” Johansson och Marcus ”56” Johansson.
De valde bort gnället och jobbade i stället stort hela matchen, med allt fokus på spelet.
Resultatet: Tre respektive två mål var.
Om alla hemmaspelarna hade haft deras fokus så hade slutresultatet i den här så viktiga matchen blivit ett annat. Det var ingen tillfällighet att det ödesdigra 4–6 kom i samband med att en Libk-spelare stod och gnällde på domaren, och det var ingen tillfällighet att det var Simon Klein som gjorde det.
Tränaren Torbjörn Johansson borde tagit större ansvar och lett in laget på rätt fokus i stället för att själv tillhöra en av de värsta syndarna.
– En del spelare ska ju vara griniga för att vara bra, sa Johan Astbrant när vi talade om saken. Som Marre (Martin Karlsson), han är ju inte bra om han är glad. Detsamma gäller Kakan (Anton Karlsson). Sedan finns förstås de som blir sämre av att vara griniga, som behöver hålla rätt fokus.
– Problemet är att vi hänger för lätt med huvudet när vi släpper in mål. Det känns som ett Linköpingssyndrom. Vi ältar för mycket, i stället för att bara glömma, köra på och prata igenom det i paus. Det gäller inte bara det här laget, det gäller många i föreningen.
Ord och inga visor från Astbrant.
Libk går nu in i en period med tio matcher på sex veckor och mitt svar på frågan hur laget mår blir: Sådär. Potentialen för SM-semifinal finns, men då krävs att inställning och defensiv skärps betydligt.