"Idrottsanläggningar prioriteras ofta bort"

Ett år till riksdagsvalet. Redaktionen bad Kristin Lönnqvist, distriktsidrottschef, svara på två aktuella idrottsfrågor.

Distriktsidrottschefen Kristin Lönnqvist.

Distriktsidrottschefen Kristin Lönnqvist.

Foto: Peter Calén

Sport2021-09-11 14:30

Valet 2022

1) Vilka är de viktigaste idrottsfrågorna inför valet lokalt? 

Förstärkt bidrag till idrottsrörelsen för att hantera följdverkningarna av corona 

Med anledning av hur idrottsrörelsen har drabbats av coronapandemin och behovet av att arbeta med återstart behövs ett långsiktigt stöd till idrottsrörelsen. Vi är oroade över att idrottsrörelsen inte får tillbaka de som slutat om inte idrottsrörelsen får chans att arbeta långsiktigt för att kunna kraftsamla och ta sig ur de svårigheter som uppkommit i och med pandemin. Idrottsrörelsen har drabbats både ekonomiskt och verksamhetsmässigt på grund av pandemin och kommer att behöva arbeta med återstart och utveckling de närmaste åren.

Fler och bättre idrottsanläggningar och idrottsmiljöer

Ökande hälsoklyftor och växande segregation som riskerar förvärras på grund av coronapandemin, kan minskas genom hållbar stadsutveckling och ett socialt hållbart samhälle där det planeras för mer än boende. Men det byggs inte idrottsanläggningar i takt med bostadsbyggandet och befolkningsutvecklingen. I de växande städerna prioriteras ofta idrottsanläggningar bort i planeringen när städerna förtätas eller nya bostadsområden byggs. 

Samtidigt som idrotten inte finns med eller kommer för sent in i planeringen, så förfaller många av de idrottsanläggningar och idrottsmiljöer som byggts och anlagts på 1900-talet. Det behövs en rejäl satsning för att modernisera beståndet av idrottsanläggningar och idrottsmiljöer.

Vi vill att: 

Idrotten blir en naturlig del i byggandet av den hållbara staden. Att kommuner satsar på att bygga nya anläggningar för idrott och rekreation.

Kommuner investerar i underhåll och drift av idrottsanläggningar så de fortsätter att vara funktionella

Idrott läggs till i plan- och bygglagen för att kommunerna ska ta med anläggningar och idrottsmiljöer vid planläggning. 

Boverket inkluderar idrott i sin vägledning till kommunerna.

Regeringen inrättar en nationell anläggningsfunktion för att utveckla kunskap för framtidens idrottsanläggningar och stimulera till innovativt byggande av idrottsanläggningar.

2) Vad krävs för att idrotten ska bli en mer framträdande valfråga? 

Idrotten bidrar till många av samhällets utmaningar genom vår vanliga kärnverksamhet. Vår utmaning är att uppmärksamma allt gott som idrotten bidrar med så att idrotten inte tas för given. 

Idrottsrörelsen är en av de största folkrörelserna. Här i Östergötland är vi cirka 130 000 medlemmar i 850 föreningar. Idrott leder till färre livsstilsrelaterade sjukdomar såsom cancer, diabetes och fetma. Studier visar att barn och ungdomar som idrottar i föreningar har fler kompisar, bättre självkänsla och självförtroende, skolkar mindre och begår färre brott än de som inte idrottar i förening. 

Den ökande hälsoklyftan är en av vår tids stora samhällsutmaningar. Samtidigt som många människor mår bra ser vi att fler mår sämre och att samhället får ökade kostnader för sjukförsäkring och sjukvård. Forskning visar att det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att få fler att må bättre är att fler deltar i idrott och fysisk aktivitet. 

Genom idrott i förening får många barn och unga möjlighet till meningsfulla fritidsaktiviteter istället för att dras mot utanförskap och kriminalitet.

Pandemin har visat vilken viktig roll idrott och föreningsliv har i ett Sverige som mår bra och håller ihop. Idrottsrörelsen gör Sverige starkare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!