Efter glädjebeskedet – här är vad som gäller

När barn- och ungdomsidrotten får sparka igång igen kan Sveriges föreningar börja locka tillbaka alla som lagt av under pandemin, enligt Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson.

På onsdagen kom beskedet som många längtat efter: barn- och ungdomsidrotten får börja tävla igen.

På onsdagen kom beskedet som många längtat efter: barn- och ungdomsidrotten får börja tävla igen.

Foto: Jeppe Gustafsson

Sport2021-04-28 18:40

– En valborgspresent får man säga, säger han.

Folkhälsomyndigheten (FHM) meddelade att det nu är tillåtet att spela matcher och tävla utomhus för barn och ungdomar födda 2002 eller senare. Matcher och tävlingar ska genomföras lokalt, eller med begränsat resande. Lag får spela max en match per vecka och den begränsningen gäller även individuella idrotter.

Det är förstås ett glädjebesked för många och så sent som i förra veckan berättade Carro Phalén, tävlingsutvecklingskonsulent på Östergötlands fotbollförbund, för Sporten om de tänkta planerna i länet vid ett framtida klartecken:

– Seriespel från 22–23 maj eller så fort restriktionerna tillåter. Vårens matcher spelas utom tävlan och utan tabellräkning även för 13–19 år. 

Nu är beslutet taget och då kan bland annat den stora ungdomsfotbollen sparka igång igen. ÖFF skriver på sin webbplats: "I och med detta besked kommer ÖFF:s coronagrupp att ha möten under torsdagen och återkommer med mer information och uppdaterade riktlinjer så snart som möjligt."

Att starta tävlingssäsongerna igen har varit högsta prioritet för Björn Eriksson.

– Det ligger allra högst upp det här med barnen, för vi har sådana revor och det blir ett sådant tapp av ungdom som kanske aldrig kommer tillbaka att det gör mycket, mycket ont när vi fått avstå det här, säger han.

Öppningen kan handla om fem- till elvamannalag på stora fotbollsplaner, höjdhoppare som dunsar i samma mattor eller frisbeegolfare i samma skog. 

– Politiken har lämnat oss lite i sticket genom att det när det här inträffade inte fanns någon pandemilagstiftning att tillämpa. Och då tycker jag att det är orättvist att idrotten och kulturen har fått bära en så stor del av bördan. Jag har förståelse för de beslut som har tagits, men jag beklagar livligt att lagstiftningen inte fanns när det där jäkla viruset kom, säger Eriksson.

Förra årets vikande siffror i antal idrottande barn och unga beskriver RF-ordföranden som ”väldigt, väldigt oroande”. Med FHM:s besked och de 1,3 miljarder man fått för det första halvåret i år kan man börja blicka framåt, ser han.

– Från ett läge där vi har försökt överleva och kompensera bakåt är det precis det vi måste göra, annars får vi förlorade generationer. (TT-Corren)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!