Hört talas om Niklas Nord? Nä, tänkte väl det. Bland alla profilstarka kommentatorer på betalkanalerna är det lätt att glömma bort SVT:s tryggaste röst.
I helgen dök han upp igen. Lite sliten efter helgens arbete sjönk jag ner i soffan och lät Niklas ta söndagen i mål med friidrotts-VM från Glasgow.
Fasen vad jag gillar Niklas. Så påläst, så lugn och så sansad. Och sen – när det väl smäller till och blir dramatiskt på riktigt – då höjer han rösten och lever sig med. Som i Andreas Kramers silverlopp på 800 meter. Lysande kommentering från start till mål. Armand Duplantis väg mot guldet i stavhopp sköttes med en perfekt stigande anspänningsnivå hos både Niklas och experten Alhaji Jeng.
Högsta betyg för den insatsen!
Och då ska ni veta att det inte alltid är så lätt att hitta känslan från en liten studio i Stockholm.
André Pops på plats i Glasgow är en upplevelse i sig. Sätter inte en fot fel, gör inte det minsta lilla misstag under hela mästerskapet (OBS, såg inte varje minut). Sköter intervjuer, iakttar vad som händer på arenan och sammanfattar utan att snubbla på orden en enda gång.
Pops är helt unik i sitt slag.
+++
Vinteridrotterna går mot sitt slut. Jag har svårt med motivationen just nu. Medan lärkorna drillar och snödropparna tittat upp i var och varannan trädgård ska man sitta inne och intressera sig för idrotterna på snö.
Det går inte alls.
Klassiska tävlingsorter som Lahtis och Holmenkollen till trots – människor som ser ut som michelingubbar i sina tjocka vinterjackor funkar inte för mig den här tiden på året. SVT och Viaplay dundrar på med fylliga sändningar, men är det så många som bryr sig om vad som händer i världscupen så här sent på säsongen?
Jag har ett förslag: Lägg de viktigaste tävlingarna sist på säsongen. Ett VM borde avgöras i slutet på mars – efter att världscupen är över. Då finns ju möjligheten att haussa upp mästerskapet under hela vintern. Och kanske kan de aktiva kännas aningen mer motiverade än efter fyra månader med sjukdomar, svett och snor?
Både skidskyttet och den traditionella skidåkningen håller på att slå knut på sig själva i jakten på fler lopp och större intresse. Går det ens att hålla reda på allt som hände den gångna helgen? Mixed, sprint, stafetter och individuella lopp. Martin Ponsiluoma hit och Maja Dahlqvist dit.
Jag blir alldeles snurrig.