Lördag 2 november 2019 är ett datum som har ristats in i Åtvidabergs fotbollshistoria med svart skrift. Fem år tidigare hade lilla ÅFF för tredje säsongen i rad kommit åtta i stora allsvenskan, men det är en annan tid nu och efter avslutningsmatchen mot Lund är läget hopplöst.
Molnen hänger tungt över Kopparvallen, till våren spelar klassikern i division 2 och nästan alla spelare sitter kvar på planen. Några av dem gråter.
– Det var en känsla som man aldrig upplevt tidigare. Inte på det sättet. Det var helt tomt och kändes så onödigt när det fanns så mycket som vi kunde ha gjort bättre, säger Daniel Rambin när han minns tillbaka.
Inte många spelare blir kvar efter den bittra degraderingen.
Men Daniel Rambin blir det och får en kaptensbindel på vänsterarmen.
– Jag kände för klubben och kände att jag kunde få en stor roll. Det var rätt naturligt att stanna, säger han.
På lördag leder han laget i kvalmatchen mot Boden. Vinst och ÅFF kvalar vidare, oavgjort eller förlust och ÅFF har i alla fall fått stopp på hissen nedåt och vänt en otäckt negativ trend.
Men låt oss återkomma till det.
Det är en coronamärkt vinter och vår och någon sedvanlig premiär i april blir det inte. I stället beslutas att division 2-serien spelas med enkelmöten och premiären avgörs inte förrän i mitten av juni. Men redan några veckor innan är det som om blixten slår ned på Kopparvallen.
Aftonbladet skriver om uppgifter om misstankar om matchfixning i och runt östgötaklubben. Externa investerare påstås ha påverkat värvningar och laguttagningar. Tunga anklagelser. Ord står mot ord.
– Man hänger ut ÅFF och påstår att hela klubben är inblandad. Men jag är så envis att jag vet att ÅFF kommer tillbaka. Jag var tränare när vi var i division 3 och inte ens hade pengar att ta oss till Söderköping. Vi hade en straffsparkstävling på Domus så att vi fick in lite pengar för att hyra en minibuss, säger mångårige sportchefen Mats Karlsson när vi träffas i kansliet någon dag senare.
Martin Siggesjö, nytillträdde ordföranden, sitter intill.
Han nickar.
– Jag är hoppfull. Vi bygger nytt och målet är att 2025 vara tillbaka i svensk elitfotboll, säger han.
När vi rullar hemåt i bilen känns det rätt långt borta.
Några dagar senare kommer beskedet: ÅFF frias från alla misstankar om matchfixning från både förbund och polis.
– Det är klart att det kom som en chock när uppgifterna dök upp. Det var absolut ingenting som man tänkt på. Men vi lät styrelsen sköta det där, säger Daniel Rambin.
Pressläktaren på Södertälje arena kan omöjligen ha städats sedan Assyriska spelade i allsvenskan 2005. Här är så mycket pollen på träbänkarna att det nästan är svårt att andas och kommer du på tanken att försöka göra en insats dränks du i ett enda stort gult moln.
Två ex-allsvenska klubbar möts i premiären och efter en osedvanligt lång vår får ÅFF en osedvanlig jobbig start på säsongen i tvåan.
Daniel Rambin säger när han tänker tillbaka:
– Det låter kanske märkligt när du förlorat med 4—1, men så mycket chanser som vi skapade utan att göra mål. Det var smått otroligt. Jag tror att vi alla kände att vi hade tolv matcher kvar att vinna.
Resultatraden efter tre matcher – 1–4, 4–1, 0–4 – säger det mesta om hur det svänger och det finns till och med en och annan som befarar att det ska bli ett ras ur division 2.
Det blir inte alls så.
En lång segersvit senare finns nu chansen att det i stället kan sluta med en returbiljett till ettan.
Lagkaptenen minns fortfarande en vecka där det var tydligt att något hände.
– Vi hade ett långt och bra snack med hela truppen efter Forwardsmatchen där vi gick igenom vad som behöver göras för att klara våra mål. Alla insåg att det måste ske en förändring och efter det har det varit hundraprocentig inställning på varenda match och på varenda träning.
Om inte om hade varit, om inte 2—1 olyckligt blivit 2—2 mot Gute på Gotland hade division 1-platsen redan varit säkrad. Ännu en gång har ÅFF fått börja om, satsa ungt, nosa efter talanger och hitta tillbaka till sin egen identitet.
Daniel Rambin säger:
– Med ett nästan helt nytt lag kan jag förstå att det var många som inte trodde på oss. Det är inte alltid så lätt att få ihop det. Men vi har bra sammanhållning, alla spelare vet exakt vad som ska göras och. . .ja, vi vet att vi är bra.
Division 1 – vad skulle det betyda?
– Enormt mycket. För så många.
Jag tänker att det är väl så det är med klassiker.
De kommer alltid tillbaka.
