Han har inte haft det lätt, Gustav Jansson. Katrineholmaren har varit i Åtvidabergs FF i 6 år, men haft oturen att ha givne förstamålvakten Henrik "Fimpen" Gustavsson att tampas med under alla år. Bortsett från ett par perioder då "Fimpen" varit skadad. Men nu när Henrik Gustavsson lagt målvaktshandskarna på hyllan får Gustav Jansson chansen som nummer 1, när Åtvid startar om i Superettan. Den som väntar på något gott? Eller kanske snarare: ketchupeffekten?
För till råga på allt har han gått och blivit lagkapten. Från bänken till hetluften.
– Det känns så klart hedrande. Särskilt nu när jag fått smälta det, säger Gustav Jansson.
Åldermannen
Det tog alltså ett tag att smälta hedersuppdraget.
– Det är väldigt stort i en så anrik förening som Åtvidabergs FF. Jag har aldrig sett mig själv som en kapten. Jag har alltid tyckt det funnits fördelar med att ha en kapten som är utespelare. Man är mer i händelsernas centrum då. Som målvakt blir du lätt isolerad där bak, förklarar Jansson.
Valet av Jansson som lagkapten är ändå ganska förståeligt. Det kan han själv inte sticka under stolen med heller.
– Efter fjolåret när många försvann blev jag kvar som äldst i gänget och den som varit här längst. Så på så sätt var det ju logiskt, säger Jansson, snart 30 år.
Stor förändring
Nu är frågan om det kommer få Gustav Jansson att växa som spelare, eller om kaptensansvaret blir en börda.
– Jag tror absolut jag kan växa av det. Jag strävar alltid efter att utveckla mig själv, vare sig det är på eller utanför planen. Det är en fin utmärkelse, säger Gustav Jansson.
Så sent som för två säsonger sen fick han inte förlängt kontrakt av ÅFF och var inställd på att varva ner – men bara några veckor senare var han tillbaka i ÅFF för att vara backup åt Henrik "Fimpen" Gustavsson.
Nu, alltså lagkapten och kulturbärare i det nya, unga ÅFF.
Så kan det gå.