Globaliseringen har lyft miljoner människor ur fattigdom. Men globaliseringen har också en annan sida. I många utvecklingsländer innebär frihandel att globala företag utnyttjar bristen på lagar och regler genom att ge usla löner, förbjuda fackföreningar och förstöra miljön. De anställdas liv blir till ett helvete, de utnyttjas och kan inte försörja sin familj. Undernäring, barnadödlighet och prostitution följer i spåren.
Fairtrade motverkar denna utveckling. För att producenter i utvecklingsländer ska bli Fairtrademärkta måste de garantera sina anställda goda arbetsförhållanden och rätten att organisera sig, erbjuda skäliga löner och respektera mänskliga rättigheter.
Linköping är sedan 2009 en Fairtradecertifierad kommun och har ansökt om att bli värd för Fairtrade Forum 2017. Detta ogillas av Correns politiska redaktör i en ledare med rubriken ”Forum för ofri handel” (6/11). Hon beklagar att kommunen köper in dyrare Fairtradeprodukter.
Ja visst, Fairtademäkta varor är något dyrare. Och anledningen är ju just att det kostar lite mer med schyssta arbetsvillkor och om lönerna ligger på en nivå som de anställda kan överleva på.
Föredrar Corren den lönedumpning och de arbetsvillkor som leder till att fabriker i Bangladesh rasar ihop över sina anställda, men som leder till billiga kläder här i Sverige?
Corren hävdar vidare att de var Alliansen som ”tvingade på” kommunen Fairtradediplomeringen. Så uttrycker man sig om man anser att demokratiskt fattade beslut i kommunalfullmäktige ”tvingas på” medborgarna, men vilken uppfattning om demokrati ligger bakom?
Göran Collste
Ledamot i Styrgruppen för Linköping Fairtrade City
Svar
Det är ett smart grepp att ställa usla arbetsvillkor mot Fairtrades variant av rättvisa, som om inget fanns däremellan. Men Göran Collste svarar inte på min faktiska kritik mot Fairtrade och Linköpings diplomering. De 700 000 kronorna som kommunledningen planerar att lägga på Fairtrade Forum är inte mycket i jämförelse med vad kommunen under årens lopp kommer att betala extra för omsättningen av Rättvisemärkta produkter, som måste öka enligt villkoren. Skattepengar som bland annat går till Fairtrades opinionsbildning för att fler kommuner ska skriva avtal med föreningen, som är en del av Fairtrade (Fairtrade Sverige), som får miljonbidrag av bland annat LO och staten. Den andra är ett bolag (Fairtrade Sverige AB) med ett eget kapital på runt 15 miljoner kronor (företrädare och styrelse består mest av f d LO-anställda och socialdemokratiska ex-politiker). Ju fler kommuner som skriver på, desto bättre är det för Fairtrade - och LO. Därav min förvåning över att det var Allianspartierna som åtog detta engagemang åt Linköpings skattebetalare .
De bönder som Fairtrade handlar med är en bråkdel av världens småföretagare. De som inte vill, kan eller har råd att ställa upp på villkoren betraktas som konkurrenter av Fairtrade, som ser sig som patenterad domare för vad som är rättvist eller ej. Enligt FN har fattigdomen i världen halverats sedan 1990, trots att det bilaterala biståndet minskat de senaste åren. Lägre skuldbördor och ökad handel är det som gynnat utvecklingsländerna.
Jag är således för rättvis, fri handel – men inte Fairtrades tolkningsföreträde av vad det är eller att kommuner ska bindas av dem.