Ledaren om GMO och den nya teknikens förträfflighet kändes väldigt onyanserad och ignorant. Det liknar PR från de stora multinationella bolagen som säljer inte bara utsäde och gifter utan även läkemedel. Forskning som ställer GMO i positiv dager är gjord med pengar från dessa bolag med ett enda syfte. Att sälja sina egna patenterade grödor och pesticider och samtidigt friskriva sig ansvar för miljön och människors hälsa. GM handlar oftast om att grödorna ska tåla mer gifter som dessa företag tillhandahåller till en skenande kostnad.
GM-grödor med sitt inbyggda gift är till en början mer motståndskraftiga mot skadeinsekter. Insekterna blir resistenta och därmed är besprutningskarusellen igång. Vem vill äta majs som i sig själv är giftig för insekter och soja som tål hård besprutning? Monsantos största syfte är att tjäna pengar och binda bönder att köpa deras utsäde och det egna ogräsmedlet Roundup. Det är klart att de vill att forskningen ska tala för deras sak och de mörkar det som inte talar för GMO.
GMO och den ökade användningen av gifter påverkar hela näringskedjan. Rent vatten och pollinerande insekter är livsavgörande för fåglar, djur och människor. Oberoende forskning visar oftast på motsatsen till den företagsfinansierade forskningen. Vem mörkar sanningen? För att barn ska få det bättre behöver de varierad kost. Småskaligt varierat jordbruk, inte giftindränkta monokulturer, kan rädda vår planet och därmed folk från svälten.
Innan man uttalar sig om genmanipulerade grödors förträfflighet tycker jag man ska läsa oberoende forskning. Ny teknik gör inte per automatik maten nyttigare. Den nya tekniken har gjort maten giftigare och näringsfattigare. Om man vill ha nyttigare mat behövs kunskap om hur jorden där grödorna växer ska kunna återställas och bli frodiga. Här hjälper inte genförändrade grödor som kontaminerar andra grödor, hårt besprutade monokulturer som utarmar jorden och gör den till giftig öken där inget till slut kan leva.
Maria Franzén, lärare och naturvän
Den amerikanske agronomen Norman Borlaugs teorier om veteodling har uppskattningsvis räddat en miljard människors liv och kallas den gröna revolutionen. De nya grödor som introducerades var motståndskraftiga mot sjukdomar och gav hög avkastning. Hans teorier fick stark kritik från miljöaktivister eftersom de bland annat fokuserar på monokulturell odling, kemikalieanvändning och bekämpningsmedel. I dag ska vi vara glada att Borlaug vann. Hans gröna revolution gjorde att svält undveks i exempelvis Indien. Han belönades med Nobels fredspris 1970. De grödor ledarsidan beskrev är inte giftiga eller näringsfattiga. Tvärtom berikade med vitaminer och andra nyttoämnen och mer motståndskraftiga mot skadedjur. Det minskar behovet av besprutning. Idag växer världens befolkning, år 2050 ska mellan 8 och 11 miljarder människor på jorden utfodras. För att det ska lyckas behövs en ny grön revolution. Då behövs GMO, växtförädling och nya tekniker.