Området ligger centralt i Åtvidaberg, mellan riksväg 35 och järnvägen. Här fanns mellan 1970 och 1988 ett sågverk som bland annat impregnerade virke.
Träet doppades i kar med träskyddsmedel, som innehöll pentaklorfenol – ett ämne som ansågs så giftigt att det förbjöds att användas i Sverige 1978.
En oönskad biprodukt av pentaklorfenol är dioxin, som klassas som miljöförorening. Dioxiner lagras i fettvävnader och kan skada reproduktionen hos människor och djur samt försvaga immunförsvaret.
Idag är hela det gamla sågverksområdet, som ligger centralt i Åtvidaberg mellan riksväg 35 och järnvägen, inhägnat. På skyltar syns en varnande hand och texten: "Förorenad mark"
År 2015 gjorde kommunen gjorde en förstudie i området. Den visade att platsen är förorenad; främst av dioxiner men även olika miljöfarliga kolväten, samt zink och koppar. Ämnena överskrider generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. Där doppningskaren låg mättes en halt upp till 30 gånger över riktvärdet.
Efter en inventering bedömdes området utgöra en stor risk. Det bedömdes även finnas behov av fortsatta åtgärder på grund av de stora mängderna dioxin i kombination med att området är centralt beläget.
Efter en ansvarsutredning, där kommunen sökte svar på om tidigare verksamheter i området kunde anses som ansvariga, drogs slutsatsen att det inte var möjligt. Den bedömningen delas av länsstyrelsen som har granskat ansvarsutredningen.
Kommunen gick vidare och ansökte om statligt stöd för en huvudstudie.
– Vi vill gå vidare och se om vi kan hitta en begränsning av föroreningarna, men också se om de fortsätter utanför det inhägnade området. Vi vill se om man kan få en bild av hur mycket och var föroreningarna finns, säger Johan Älvedal, bygg- och miljöchef i Åtvidabergs kommun.
Nyligen kom beskedet att länsstyrelsen beviljar kommunen 1,5 miljoner kronor under två år.
Bidraget ska gå till undersökning av dioxinföroreningarna i bredd och djup, grundvatten- och ytvattenprovtagningar samt eventuellt sedimentprovtagningar för att avgränsa föroreningarna och bedöma spridning ut från området.
– Kommunen är huvudman för huvudstudien, men kommer att ta in experter, säger Johan Älvedal.
Vad sker efter huvudstudien?
– Då får man gå vidare med frågan om sanering av området.