Inne i bryggeriet luktar det starkt av malt, humle och vört. Ljudet från kärlen där malten blötläggs överröstar nästan bryggarna Jesper Myer och Claes Rundqvist när de berättar om processen. Emellanåt bubblar det till i kärlet där ölen blir mindre grumlig för varje urlakning. Claes kommer från Röttle Bryggeri i Gränna och brygger idag Röttle-IPA:n "Rytande Forsen" på Nääs Gårdsbryggeri.
Det hela började i augusti 2013. Då hjälpte en känd bryggare från Bredaryd, Lasse Schweitz, Gunnar Emanuelsson att komma igång. Lars hade sålt av sitt bryggeri och var en nestor i branschen på den tiden.
– Han var med tills han blev sjuk. Han gick bort för några månader sedan. Det var han som gjorde att vi vågade starta, jag har ingen egen erfarenhet säger Gunnar Emanuelsson.
Han äger gårdsbryggeriet i Ydre, längst ner i det sydvästra hörnet av Östergötland, bara ett par kilometer från gränsen till Småland.
– 2013 var vi i starten av den här bryggeriboomen som har kommit. Idag ligger vi runt femtionde plats vad gäller storleken.
På Nääs bryggs 130 000 liter, 400 000 flaskor per år.
– Det är väldigt mycket, ur ett perspektiv. Ur ett annat väldigt lite, säger Gunnar.
De större bryggerierna brygger omkring 1,5 miljoner liter per år.
Hur kom det sig att det blev just öl?
– Det hade mycket väl kunnat bli någonting annat. Jag var mjölkbonde i den här lokalen fram till 1970-talet. När vi sedan avvecklade mjölkproduktionen var det nästan som att tiden hade gått ifrån lokalen som då stod tom och krävde investeringar.
Då började Gunnar fundera på ett bryggeri. I efterhand konstaterar han att de var en del av tidsandan. För 15 år sedan växte det fram ett intresse för öl.
I grunden handlade det om att förvalta byggnaden och att använda den till något. Gunnar lockades också av att göra något han aldrig gjort innan.
– I början var det lite läskigt. Jag förlitade mig mycket på medarbetarna. Det gör jag fortfarande. Men jag är mer kunnig idag än vad jag var då, säger Gunnar.
Hans dotter Elin Johansson lägger till:
– Jag hade redan dragit igång Nääs Kött och Vilt. Steget till öl var inte så långt.
Både Elin och Gunnar är glada att kunna ha både mat och dryck, men de ser också gården och omgivningarna som ett besöksmål. Det är inte bara skogsbygd och inte heller tätort. Gunnar menar att Ydre har en attraktiv och trevlig miljö med omväxlande landskap.
– Vi har ju såklart inte samma möjligheter som Centralbryggeriet som ligger mitt i Tornby i Linköping och drar mycket folk varje kväll. Men Ydre är väldigt centralt – det är lika långt till allt, säger Gunnar med ett skratt.
– Ydre är en fantastisk kommun att vara företagare i. Vi har bra samverkan med andra företag och kommuner, säger Elin.
– Men det är klart att hade vi funnits i en stad så hade det kanske varit lättare att hitta och rekrytera folk med erfarenhet av verksamheten, säger Gunnar efter en stunds fundering.
Elin menar att många som besöker Nääs bryggeri gör det just eftersom de ligger på landet och har den genuina känslan kvar. Hon är själv den femte generationen på gården som byggdes av hennes morfars farfar år 1912.
– Det har funnits ölbryggning på gården tidigare. Det fanns nog på alla större gårdar. Vi har ett gammalt brygghus med en gammal kölna. Ölen var viktig.
När det är ölprovning på gården så är de historiska byggnaderna och historien kring öl minst lika mycket i fokus som själva ölen som provsmakas.
Vad behövs för att man ska vara en bra ölbryggare?
– Intresse och engagemang, säger Gunnar tveklöst.
– Vår bryggare Jesper Myer är väldigt duktig på att uppdatera sig och läsa in sig. Noggrannhet är också viktigt, lägger Elin till.
– Ja, vi brukar skämtsamt säga att ska du bli bryggare ska du tycka om att städa och diska. Ungefär halva tiden går åt till det, påpekar Gunnar.
På gården bryggs ett femtontal sorters öl. Några är tillfälliga, men ett tiotal ligger stadigt i sortimentet.
– Det är lätt att brygga ett gott öl, men det ska säljas också. Men vi säljer inte bara ölen, egentligen. Vi säljer det småskaliga och lokala, svarar Gunnar på frågan om vad som är det svåraste med att brygga öl.
Vad man tycker om för typ av öl varierar, såklart. Gunnar menar att det viktigaste är att hitta en balans mellan beskan och sötman. Alkoholen är ett sätt att balansera beskan eftersom man upplever alkohol som sötma. Det är därför en beskare IPA, till exempel, har högre alkoholhalt än en vanlig ljus lager.
– Många hembryggare gör god öl, men en del måste drickas inom några dagar för att inte bli dålig. Det har med hygienmöjligheter att göra. Det svåraste är nog ändå att hålla hygienen i alla led.
– Det är inte alltid så lätt att veta vad som efterfrågas. Men övning ger färdighet, lägger Jesper till.
Det är överlag svårt att vara ett mindre bryggeri, menar Gunnar. Ett större hade påverkat både lönsamheten och tryggheten.
– Malt och humle har hållit rätt stabila priser. Det som kostar är framförallt emballaget, säger Jesper.
För konsumenten är den enskilt största kostnaden skatten. Den är 2–4 kronor på en flaska, plus momsen på det.
Skulle ni vilja att alkoholskatten försvann?
– Allt annat sammantaget är det ett önskemål att skatten för oss mindre skulle vara differentierad. Småbryggerierna i Sverige har en sammanslutning – Sveriges oberoende småbryggeriers förening. Där drivs den frågan ganska kraftigt, faktiskt mer än frågan om gårdsförsäljning. Differentierad alkoholskatt finns i hela Europa, utom i Sverige och Spanien.
Hade skatten motsvarat skatten i resten av Europa, så hade Gunnar och Elin kunnat anställa ytterligare en person på bryggeriet.
– Staten skulle tjäna på ytterligare arbetstillfällen, säger Gunnar men lägger till att det förstås finns andra aspekter av skatt på alkohol.
Dagarna i bryggeriet är "ytterst händelsestyrda", som Gunnar uttrycker det. Två–tre dagar i veckan bryggs ölen, 1 000 liter åt gången. En dag ägnas åt att fylla flaskor, sedan ska det städas och diskas. Mycket tid går åt till fakturering och till leveranser i närområdet.
Bryggeriet har vunnit en del priser, både officiellt och i Correns tester. På frågan om vilken som är Gunnars favoritöl suckar han lite. Han har fått frågan många gånger tidigare.
– Det är ju inte så att ett enda öl duger till allt. Det beror på vad man ska "ha den till". Men jag gillar en imperial stout till äpplepaj och vaniljsås.
– Jag är en IPA-kille, säger Claes och passar på att berätta att rostat korn ger ölen mörkare toner.