Häckla, bråka och skäkta lin.
Inga konstigheter för den som kan det.
Men för oss andra ...
Dagmar Johnsson från Svinhult håller på och häcklar linet.
-- Det gör man för att få bort spetorna och ytterskalet från linet och sen ska det bli så där fint, säger hon och pekar på Olle Johansson som står och håller i en knippe lin, färdig för att spinnas.
Olle Johansson är från Övrabo, Ingatorp. Han samlar på gamla verktyg och redskap från lantbruket förr.
-- Jag är född bondgrabb och det finns en massa redskap som håller på att försvinna, därför samlar jag på dem.
Det är här linet kommer in i bilden.
Olle Johansson har en hel del redskap som används i linhantering som till exempel bråkan och skäktkniv. Det är verktyg som används under linets färd från fälten till spinnrocken.
Olle Johansson berättar att linet rycks upp med roten sen lägger man ett handsmått i kors och hänger det på torkning. Sen repar man bort knopparna och lägger man linet för att röta.
-- Här i trakterna är det vanligast med landrötning. Då lägger man ut linet på betesvallen. Det går att känna när det är färdig-rötat, säger Olle Johansson.
Sen är det dags för torkning igen.
Efter det är linet färdigt för att bråkas.
-- Man bryter linet i bråkan så skalet knäcks och för att få bort grovskalet, säger Olle.
Sen skäktas linet med en skäktkniv för att få bort skräpet ur linet.
-- Nästa steg är att häckla och det gör man för att få fram de bästa och längsta stråna. Sen är det färdigt för att spinna.
Vad är bra med lin?
-- Det är väldigt starkt. Linet drar inte till sig fukt som bomull gör. Jag har ett gammalt Amerikabrev hemma där de i Amerika ber att få lite lintyg överskickat för att kunna göra kläder som skyddar mot regn och blåst, säger Olle Johansson.