Jan Örntorp i Tidersrum har kört in många hästar genom åren. Han arbetar som murare men när helgen kommer blir det gärna hästjobb. Intresset för hästkörning vaknade då han som pojke var hos farmor i Ulrika några veckor varje sommar.
– Där var det en bonde som var en redig hästkarl som körde in hästar och sålde vidare. Jag tyckte det såg väldigt roligt ut.
Men det tog inte fart förrän han köpte gården i Tidersrum år 2000 och hans dåvarande fru ville ha en häst.
– Jag köpte en jag med och därefter har det rullat på.
Efter att ha gått en körutbildning genom föreningen Nordsvenska hästen var han såld och ville ha mer kunskap.
– Jag gick tre inkörningskurser med tre olika hästar och nördade ner mig ordentligt i kommunikation mellan häst och människa, innan jag tyckte att jag skulle kunna klara det själv.
Folk började fråga honom om hjälp och snart höll han egna kurser och utmaningarna blev större. Han tog sig även an problemhästar som förra vintern gav honom stora bekymmer.
Ett sto sprängde eltrådarna och tog med sig de andra hästarna ut i skogen, gång efter annan. Ju mer ström, desto högre fart tog hon.
– Det går inte att ha henne inom ett vanligt stängsel. Idag har ägarna henne i en plankhage när hon inte jobbar. Det medförde olyckligtvis problem för mina grannar, då hästarna smet dit och gnagde sönder foderbalar. Anmälningar ramlade in hos Länsstyrelsen, konstaterar han allvarligt.
Just nu jobbar han med en unghäst som ska köras in för att längre fram även kunna ridas in. Det är ett sto vid namn Hedda av rasen Nordsvensk brukshäst som är 1,5 år gammal.
– Man måste ha grundlydnad på dem. Det bästa är när jag får börja med en häst som ingen annan gjort något med än. Hedda är jätterolig att jobba med. Hon kommer att bli en kanonhäst, säger han och klappar henne på mulen.
För några veckor sedan drog Janne ihop till en skogsdag i kulturreservatet kring dubbelgården Smedstorp i Ydre. En gård där Janne kört mycket häst och vagn för Östergötlands Länsmuseum. Många stormfällda träd gav ett bra tillfälle att träna med häst.
– Att få hjälp och träning med sin häst så här i skogen är värdefullt. Jag skapar evenemang för folk att få timmar i töm så de kommer ut och har roligt med sin häst.
Han hämtade Hedda på morgonen. Den här gången tog det bara tio minuter att få henne att gå in i transporten. Första gången tog det en timme och en kvart.
– Ja, det går bättre och bättre för varje gång. Det får ta sin tid. Det är bara att vänta ut dem.
Han är lugn och sansad och får den kraftfulla hästen att göra som han vill. På plats i skogen binder han upp henne vid ett träd. Hon stampar och skriar men efter en stund lugnar hon sig.
Att kunna vara fastbunden är en viktig lärdom. Elanza, en annan Nordsvensk vid trädet bredvid får plötsligt börja arbeta. Det är ett sto som han kört in för fem år sedan. Stock efter stock drar hon ut med en lunningsbåge tillsammans med fjordhästen Love från Nykil, som drar en släpsax efter sig.
– Det svåra är att få folk att förstå hur mycket tid det tar med grundhanteringen. Det är ett förtroendeskapande där man ska ha respekt för varandra.
– Hästen ska alltid vara trygg i vad man begär. Ridsporten skulle ha mycket färre olyckor om alla ridhästar hade den här hanteringen i grunden.