-- Det är många gånger vi svurit över hur galet en del har gjort, säger han.
Och han som byggnadsvårdskunnig timmerman borde veta.
-- Men det var omständig- heterna som fick styra förr. Man hade det inte så gott ställt utan fick ta vad man hade.
Tillsammans med sin brorson Marcus Samuelsson renoverar de nu flera av kulturreservatet Smedstorps träbyggnader.
Det har de gjort till och från under fem års tid.
När Corren besöker dem bland stickande myggor och magsjuka hundar är Samuelssons i full färd med att lägga ett nytt sticktak på hönshuset.
-- Ett sticktak håller 20--25 år. En del tak har vi lagat medan andra har vi lagt om helt, säger Marcus Samuelsson.
Stickorna som spikas fast är gjorda för hand. Börje Samuelsson berättar att han har ett lager med spingade stickor som skars ut för hand med kniv någon gång i slutet på 40-talet.
-- Jag har fått dem från olika gubbar i Torpa, säger han.
Stickorna är gjorda av gran.
I dag är argumenten för sticktak ett enda: att det är en byggnadshistorisk nödvändighet. Förr var det ett billigt alternativ, virket och arbetskraften fanns på gården.
Finns det fler än ett sätt att lägga sticktak?
- Det finns många uppfattningar om hur man ska lägga men vi måste ju gå efter traditionen i trakten. Det finns till exempel ingen anledning att hämta norrländska furustickor till östgötaskogen. Här i Smedstorp ser vi på det gamla taket hur det är gjort och sen har vi pratat med gamla snickare från trakten, säger Börje.
Hönshustaket fylls under tiden på med stickor. De lägger fem lager stickor från ett håll och vänder sedan i kanten så att taket läggs växelvis. Det svåraste momentet är att hålla reda på läkten eftersom stickorna spikas fast. Det finns ett givet mellanrum mellan läkten som det gäller att hålla.
Sen är stickorna ett levande material som ändrar sig efter vädret, ena dagen kan de vara lättformade och andra dagen, om det är torrt, kan de ha rest sig något och blivit styvare. Det beräknas gå åt 120 stickor per kvadratmeter. Innan de läggs på taket ligger de i blöt i vanligt vatten.
-- De blir lite mer okänsliga då och formbara och spricker inte så lätt, säger Börje.
Det är inte bara sticktak som läggs om. Tidigare i sommar har Samuelssons gjort i ordning ett rum i museumdelen. De har sett över golvet, bjälkarna och fixerat väggar och grävt om hall-golvet. Dessutom renoverar de torpet Hagalund.
Smedstorp blev kulturreservat för några år sedan och meningen med en sådan utnämning är att staten genom länsstyrelsen ska hjälpa till att be- vara värdefulla kulturpräglade landskap. I dag brukar Görgen Carlsson Smedstorps odlingslandskap. Hans släkt har gjort det sedan 1830-talet.
Smedstorps byggnader som uppförts mellan 1600- och 1800-talet är i ständigt behov av underhåll och åtgärder.
Marcus berättar om ett jobb för två år sedan på gården när de bytte stockar på ett av husen. Då fick de lyfta huset med domkraft för att byta syllen, bottenstocken. När den väl var bytt återtog huset sitt ursprungliga läge vilket var en halvmeter högre upp än vad det stått de senaste åren.
-- Vårt jobb är att lappa och lusa. Det är passande eftersom det är så man alltid har gjort, säger Börje.
Och båda gillar sitt arbete.
-- Det är rätt roligt. Det är intressant med gamla byggnader och se hur man har gjort tidigare, säger Marcus.