Negativ budgetavvikelse: "Vi sitter still i båten"

Resultatmålet för Ydre kommun har inte uppfyllts. Jämfört med samma period förra året har kommunens nettokostnader ökat med över 13 procent, och man har nu en negativ budget för första gången på elva år.

"Det är ett nytt läge", säger Ydre kommuns ekonomichef Jonas Arpzell om minusresultatet i kommunens budget.

"Det är ett nytt läge", säger Ydre kommuns ekonomichef Jonas Arpzell om minusresultatet i kommunens budget.

Foto: Sofia Wiman

Ydre2024-06-20 13:00

Nyheten i korthet

  • Ydre kommun rapporterar en negativ budgetavvikelse på 5,4 miljoner kronor för perioden januari till april 2024, vilket innebär att resultatmålet inte uppfylls. Detta beror främst på ökade pensionskostnader och personalkostnader kopplade till projektet "Heltidsresan".
  • Trots ökade kostnader stöder politiker projektet som syftar till att göra heltidsarbete till normen inom kommunens välfärdsverksamheter. Kommunen planerar att täcka underskottet med egna kapitalreserver och siktar på att återgå till balans till 2028.
  • Stora investeringar har gjorts under perioden, inklusive köpet av bredbandsnätet på Asby Udde för 8,2 miljoner kronor och planer på att renovera äldreboendet Solängen för 91 miljoner kronor.

Ydre kommuns resultat för perioden januari till och med april 2024 ger en negativ budgetavvikelse på 5,4 miljoner. Det innebär att resultatmålet på två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning inte uppfylls. Det är första gången på elva år kommunen har en negativ budgetavvikelse i det löpande resultatet.

– Det är pensionskostnaderna som har stuckit iväg i samband med att inflationen kom. Nu sitter vi här där kostnaderna är högre än vad intäkterna är, säger ekonomichefen Jonas Arpzell.

Prognosen visar att nettokostnaderna kommer att öka mer än skatter och bidrag också under resten av året.

undefined
"Det är ett nytt läge", säger Ydre kommuns ekonomichef Jonas Arpzell om minusresultatet i kommunens budget.

– Vi sitter still i båten, sa Håkan Thudén (M).

En stor anledning till nettokostnadsökningen är socialförvaltningens ökade personalkostnader på grund av projektet "Heltidsresan". Där är målet att heltidsarbete ska bli norm inom välfärdens kvinnodominerade verksamheter. EU:s arbetstidsdirektiv i kombination med avveckling av delade turer bidrar också till ökningen. 

– Bemanningen i äldreomsorgen ska bygga på heltid. Rätten till ett tryggt arbete som ger ekonomiskt oberoende betyder att kommunen blir attraktiv att leva och arbeta i, sa Anna-Lena Svensson (S).

Socialdemokraterna kommer dock inte att gå emot förslag till kostnadsminskning.

– Men schemaläggning måste ske i dialog med medarbetare, fortsatte Anna-Lena Svensson. 

För att kommunen ska kunna hantera konjunktursvängningar och ha en handlingsfrihet är det viktigt att bygga upp reserver i form av eget kapital. Just nu är det egna kapitalet på 19,4 miljoner. Helårsprognosen visar att Ydre kommer behöva använda 23,7 procent av den summan för att täcka underskottet.

undefined
"Hållbarhet för vår kommun är mer än bara klimatavtrycket", sa Håkan Thudén (M).

– Vi ska vara i balans till 2028, sa Håkan Thudén (M).

Kommundirektör Charlotte Gremar Engdahl berättade om god ekonomisk hushållning. 

– Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generation förbrukat. Kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt, sa hon.

undefined
Charlotte Gremar Engdahl är kommundirektör för Ydre kommun. "Vi måste gå från vision till aktivitet", sa hon.

Den största investeringen som gjorts under perioden är köpet av bredbandsnätet på Asby Udde för 8,2 miljoner kronor.

I februari fattade kommunfullmäktige också beslutet om att påbörja projektering av ombyggnad av äldreboendet Solängen med en kostnadskalkyl på totalt 91 miljoner kronor.

Resultatreserv

Nettokostnaden visar en verksamhets kostnad efter avdrag för bland annat riktade statsbidrag och användaravgifter, och speglar därför hur stor finansiering verksamheten behöver genom skatt och generella statsbidrag.

Kommuner och regioner får inte besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet vid årets slut ändå blir negativt måste det återställas med överskott inom tre år. En så kallad balanskravsutredning genomförs varje år för att fastställa om balanskravet är uppfyllt.

Kommuner och regioner får i en resultatreserv reservera medel som får användas för att en god ekonomisk hushållning ska uppnås.

Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 11 kap. 10 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, som överstiger
 1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, eller
 2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, om kommunen eller regionen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.

(Källa: Kommunallag (2017:725)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!