Växtzonerna flyttas norrut med en meter i timmen

- Man hör ibland påståendet att det svenska jordbruket kommer att vinna på klimatförändringarna för att växtsäsongen blir längre. Det tror inte jag, jag är ganska övertygad om att nackdelarna kommer att överväga, säger Madeleine Wiström, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet.

Vi träffar henne i Vreta Klusters fräscha lokaler, med milsvid utsikt över ett frodigt odlingslandskap. Här arbetar hon med rådgivning till lantbrukare, och information om klimatförändringar och klimatanpassning är en av hennes arbetsuppgifter.

Jordbrukets roll i klimatfrågan är komplex. Djurhållning bidrar till utsläpp av metan, och nötköttsproduktion har kritiserats för att vara alltför resurskrävande ur ett globalt perspektiv. Samtidigt har jord- och skogsbruk en viktig roll som upptagare av koldioxid. Nu växer en annan viktig fråga fram, jordbrukets anpassning.

Enligt klimatforskarna förflyttas växtzonerna i Sverige norrut med en meter i timmen. Bland lantbrukarna finns inga klimatförnekare, förändringarna av klimatet märks redan nu.

- För de äldre lantbrukarna, med lång erfarenhet, är det tydligt att det nuförtiden är torrare när det är torrt, och blötare när det är blött, säger Madeleine Wiström.

I ett förändrat klimat måste Östergötlands lantbrukare ställa in sig på mer torka, fler skyfall, nya skadegörare och nya typer av ogräs. Det är problem som man i stor utsträckning kommer att ta itu med först när de dyker upp. Men när det gäller långsiktiga investeringar i till exempel dränering och byggnader för djurhållning är det nödvändigt att ha klimatförändringarna med i beräkningarna redan nu.

- Skyfall kommer nog att vara det största problemet, ska man fokusera på något så är det att skapa dränering som klarar höga vattenflöden.

Men torka, framför allt på försommaren, kommer också att kräva nytänkande.

- I dag är det inte ekonomiskt försvarbart att vattna en torr spannmålsåker. Men det tror jag kommer att förändras, säger Madeleine Wiström.

Lantbrukare som har djur kommer att ställas inför speciella svårigheter. Grisar och fjäderfä är värmekänsliga och påverkas snabbt under en värmebölja. Kor mår också dåligt av värme, och vill helst inte gå ute i stekande sol.

- Här finns mycket att göra. I andra länder har man till exempel sprinklersystem för att svalka av djuren.

Men klimatförändringarna skapar också möjligheter, den förlängda växtsäsongen gör det möjligt att odla nya grödor. Majsodling har till exempel blivit mycket vanligare på senare år.

Madeleine Wiström tar oss med till Härna gård där lantbrukaren Magnus Börjesson börjat odla solrosor. Målet är att kunna sälja ekologiskt fågelfrö till hösten, ingen stor produkt men en intressant nisch som ligger på gränsen till vad som är möjligt i vårt klimat.

Hittills har lantbrukarnas intresse för Hushållningssällskapets seminarier om klimatet varit måttligt.

- Men frågan kommer bara bli större och större. Eftersom jordbruket kommer att drabbas hårt av klimatförändringar i många andra länder så har vi i Sverige en skyldighet att hantera situationen på ett bra sätt och se till att ha en fortsatt hög produktion. Det kommer att behövas i framtiden, säger hon.