Trafiken flyter på sedan i midsomras med en vägbro som ska minska olycksriskerna i korsningen. Det annorlunda här jämfört med andra nya vägprojekt är utformningen av vägslänterna.
Sandiga slänter
Fet matjord lyser med sin frånvaro. I stället har den magra sandjorden behållits och utökats. Tusen plantor med väddklint och åkervädd har planterats i sandjorden och ängsfrön såtts för att ge pollenrik blomning. Väddklint är en nyckelart som förser stortapetserarbiet och många andra insekter med livsviktigt pollen.
– Vi skulle ha lagt på matjord och sått in vägsläntgräs med robusta blomfröer, men det enda vi behållit från den ursprungliga planen är träden med skogslönn, fågelbär och skogsek, säger Tony Ekman, platschef vid AMA och Trafikverkets entreprenör för vägbygget.
Hotat vildbi
Alldeles innan planlösningen för Fornåsakorset skulle spikas upptäcktes stortapetserarbiet. Det är ett hotat vildbi, som inte hade setts i länet sedan början på 1950-talet. Och nu fanns det här i en grusgrop vid Stora Sjögestad alldeles intill riksvägen. Grusgropen är också hemvist för en rad andra rödlistade vildbin och fjärilar. Det räckte för att länsstyrelsen skulle få Trafikverket att ändra en del av utformningen, framför allt vid den nya busshållplatsen på riksvägens norra sida.
Stortapetserarbiet fick genast en bundsförvant i markägaren Claes Mattsson, som från början deltagit i planeringen för korsningen.
– Först blev jag orolig för att ingreppet i vägslänten med en avfart för busshållplatsen skulle bli för stort. Men när avfarten ströks var faran över, säger han.
Extremt få
På höjden ovanför busshållplatsen finns grusgropen med branta sandiga stup som är bomiljö för det sällsynta vildbiet och intill blommar väddklint mitt i sommaren. Claes Mattsson har röjt området och varje höst blir det nu slåtter, en åtgärd som stöds av länsstyrelsen via ett EU-projekt. Till våren planteras 250 väddklintplantor vid grusgropen för att gynna förökningen. Skötseln är nödvändig för att stortapetserarbiet ska överleva här. Enligt inventeringar sedan 2012 handlar det om ett extremt litet antal.
– Första året sågs endast en hane, sommaren därpå två honor liksom i somras. Det är bevis för att det finns ett bestånd som fortplantar sig, så markägarens skötsel har redan gett resultat, säger länsstyrelsens biolog Tommy Karlsson.
Sparade tid
Trafikverkets projektledare Torbjörn Arvidson såg till att lösa de ändringar i vägbygget som behövdes.
Sinkade stortapetserarbiet färdigställandet av trafikplatsen?
– Nej, tvärtom! Det besparade oss jobb, så det gick fortare än vi hade räknat med. Det blev en win-winsituation där vi kunde göra en bra miljö både för naturvården och vägprojektet, säger han.
Senare slåtter
Trafikverkets skötseluppdrag till entreprenören är att vägslänterna hädanefter ska handslås två gånger per år med början i maj. Den tidiga slåttern reagerar Tommy Karlsson emot, eftersom risken då är att spirande väddklintplantor förstörs. Därmed hotas stortapetserarbiets livsbetingelser.
– För stortapetserarbiets skull ska vägslänterna slås så sent som möjligt, helst inte förrän ett stycke in på hösten, säger han.
När Torbjörn Arvidson hör invändningen är han beredd att justera uppdraget till entreprenören.
– Tidpunkterna för slåtter kan vi ändra på, säger han.