Här ska det lysa rödlila i sommar

Omkring 250 välrotade väddklintar har planterats vid Stora Sjögestad och Knivinge nära Vreta kloster i en räddningsaktion för det hotade stortapetserarbiet.

Stora Sjögestad. Tommy Karlsson med barnen Liv och Ingemar kollar när Mats Runeson planterar väddklint på en höjd ovanför riksväg 34 vid Fornåsakorset.

Stora Sjögestad. Tommy Karlsson med barnen Liv och Ingemar kollar när Mats Runeson planterar väddklint på en höjd ovanför riksväg 34 vid Fornåsakorset.

Foto: Peter Jigerström

VRETA KLOSTER2015-04-17 09:00

Rödlila väddklint är värdväxt för stortapetserarbiet, ett vildbi som specialiserat sig på att tanka pollen från just denna blomma. Syftet med planteringen är att gynna den spillra av stortapetserarbin som lever här. Inventeringar har än så länge bara belagt något enstaka exemplar.

Biolog Mats Runeson från företaget Pratensis får ned plantorna ordentligt i jorden med hjälp av planteringsrör. Plantorna har han förodlat på friland på sin gård söder om Växjö.

– Väddklintarna har med sig en rejäl rotblöta så de ska ta sig med hjälp av det som kommer uppifrån, säger han och pekar mot himlen.

Alldeles intill grusgropen nära riksvägen vid Fornåsakorset planteras 200 plantor. I en kuperad hage vid Knivingeberget ett par kilometer från Stora Sjögestad sätts ett 50-tal plantor, då några stortapetserarbin observerats även där. Lars Magnusson driver Knivinge gård med ekologisk och kravgodkänd produktion. Snart släpper han ut ett tiotal kvigor i hagen för att de ska ta upp kampen med det sly som annars får fart efter röjningen nyligen. Den har gjorts inom ramen för det EU-projekt som med 3,2 miljoner kronor bekostat restaureringen av 47 torra sandmiljöer i länet. Röjning, schaktning och slåtter har satts in för att stötta sällsynta vildbin, men även sandödlor och andra arter som lever i torra miljöer.

– Spännande, säger Lars Magnussson om vildbiprojektet på hans marker – ”och roligt att jobba med naturen och inte mot den."

Stortapetserarbiet finns på fjorton platser mellan Skänninge, Fornåsa och Linköping. Utifrån inventeringar de tre senaste åren kan det totalt vara cirka 800 individer i länet.

– Men det antalet är troligen överskattat, understryker länsstyrelsens biolog Tommy Karlsson.

Ännu sällsyntare är silvergökbiet som parasiterar på det likaledes hotade guldsandbiets bon, ett vildbi som dessutom kräver pollen från ängsvädd för att överleva. Silvergökbiet lever i Sverige endast på en plats i Boråstrakten och sex i norra Östergötland med färre än femton exemplar per lokal. På den globala rödlistan anges silvergökbiet som nära hotat.

– Östergötland har därmed ett stort internationellt ansvar för att silvergökbiet överlever som art, säger Tommy Karlsson.

En av lokalerna är idrottsplatsen i Finspång som restaurerats och nyligen försetts med närmare 500 ängsväddplantor – allt för att gynna både guldsandbiet och silvergökbiet.

Värdväxter. Totalt har 250 väddklintar och 450 ängsväddar  planterats ut för att rädda sällsynta vildbin i länet.
Värdväxter. Totalt har 250 väddklintar och 450 ängsväddar planterats ut för att rädda sällsynta vildbin i länet.
Utsatt läge för många vildbin

Ett 60-tal vildbin är rödlistade i Östergötland, cirka 30 procent av de 186 arter som finns i länet.

Av landets cirka 300 vildbin är andelen rödlistade också omkring 30 procent.

25 vildbin är i behov av riktade åtgärder för att överleva som arter i landet. De ingår i särskilda åtgärdsprogram.

I Europa är 14 procent av vildbina rödlistade som hotade eller nära hotade.

För 57 procent av vildbifaunan råder dock kunskapsbrist. Många av dem kan också vara hotade.

Källa: Länsstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!