Sveriges höga BNP-siffra under första kvartalet är sannolikt överskattad. Den bedömningen gör Statistiska centralbyrån (SCB) i en ny analys.
Under första kvartalet i år steg Sveriges BNP med hela 2,2 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Den höga siffran överraskade många konjunkturbedömare som tyckte att den stämde illa med andra indikatorer som pekar på ett betydligt svagare konjunkturläge.
Men SCB:s chefsanalytiker Lena Hagman har i en ny rapport gått igenom statistiken och konstaterar att det inte är osannolikt att siffran kommer att revideras ned senare. Det är framför allt siffrorna för nettoexporten, exporten minus importen, som förefaller osäkra.
De allra senaste siffrorna visar en helt annan bild och pekar mot en betydligt starkare uppgång för importen, säger Lena Hagman.
Hur stor den framtida nedrevideringen blir är ännu osäkert eftersom många av de andra delkomponenterna i beräkningen också kan förändras. Men om man räknar om BNP-siffran med utgångspunkt bara från den förändrade siffran på nettoexporten faller den med närmare en procentenhet.
Utrikeshandeln har ganska stor betydelse så vi hade fått omkring 1,3 procent i stället för 2,2 procent, säger Hagman som också pekar på flera andra faktorer som antyder att någon snabb konjunkturvändning ännu inte har kommit.
Företagens bruttoinvesteringar föll till exempel under första kvartalet, särskilt kraftigt inom industrin.
Det är också ett tecken på att konjunkturen inte har vänt än, säger Hagman.
Svenskt Näringsliv kommer i augusti att lägga fram två prognoser för svensk tillväxt - en som grundar sig på SCB:s uppgifter och en som grundas på OECD och EU-kommissionens uppgifter, uppger chefekonom Stefan Fölster.
Orsaken är att Svenskt Näringsliv inte anser att det går att lita på SCB:s siffror och att EU och OECD har mycket lägre siffror.
SCB mäter på två sätt - på produktionssidan och på efterfrågesidan. Men enligt Fölster finns samma fel på båda sidor.