Fem människor miste livet i lastbilsattacken i Stockholm för tre månader sedan. Rakhmat Akilov, 39 år från Uzbekistan, sitter häktad misstänkt för terrorbrott. Akilov var asylsökande i Sverige men hade fått avslag. Frågan är om det finns fler som honom, och hur man hittar terrorister bland de människor som söker asyl i Sverige.
- Det är ganska få av de senaste attentaten i Europa där flyktingar har varit gärningsmän. Men det är klart att söka asyl är ett sätt för terrorister att ta sig in i Sverige, säger inrikesminister Anders Ygeman.
Han ser flera utvecklingsområden för att förhindra att liknande händelser inträffar igen.
- Till exempel förespråkar vi biometrisk kontroll av asylsökande vid EU:s yttre gränser. Vi låter också polisen göra riktade arbetsplatskontroller. Vi behöver slå till mot arbetsgivare som utnyttjar människor som har fått avslag på sin asylansökan men ändå blir kvar i Sverige. Har man fått avslag så ska man återvända, säger Anders Ygeman.
Mikael Ribbenvik, generaldirektör på Migrationsverket, poängterar att de allra flesta asylsökande inte har någonting alls med terrorism att göra.
- Det handlar inte om att vi ska bedriva en urskillningslös jakt på asylsökande. Men jag är övertygad om att de asylsökande har mest att vinna på att våra processer fungerar så att vi verkligen hittar dem som utgör ett hot mot rikets säkerhet. Det är långt ifrån alla som är terrorister, men många misstänkliggörs om vi inte hittar rätt, säger Mikael Ribbenvik.
Migrationsverket har länge brottats med ett dilemma: asylsökande som klassas som ett hot mot rikets säkerhet får inte asyl, men vissa av dem har inte kunnat utvisas eftersom de riskerar tortyr och dödsstraff i hemlandet. Sådana personer har då fått tillfälliga uppehållstillstånd och vissa förmåner, som ekonomiskt bidrag.
- Det här är fel och djupt stötande. Vi har nyligen ändrat praxis, dessa människor kommer inte att få tillfälligt uppehållstillstånd och de kommer att bevakas av Säpo. Det är vår interna praxis vi har ändrat, men det återstår att se om det håller i domstol.
Mikael Ribbenvik säger också att risken att potentiellt farliga personer söker asyl blir större ju längre en konflikt pågår.
- I början av en konflikt är det först civilbefolkningen som flyr. Men allt eftersom konflikten pågår blir det fler och fler av de stridande parterna som lämnar landet. Det innebär att vi då måste öka vår förmåga att hitta farliga personer bland de asylsökande.
Samtidigt som kraven ökar på bland andra Säpo att agera ännu snabbare när det gäller att hitta terrorister, så ligger den personliga integriteten i den andra vågskålen. I november 2015 jagades en 22-åring över hela Sverige, misstänkt för att förbereda terrorbrott. Misstankarna visade sig vara fel och 22-åringen friades från alla anklagelser.
- Jag vill tydligt säga att jag beklagar att detta orsakade skada för en enskild person, säger Anders Thornberg, chef för Säpo.
- Vi fick in väldigt trovärdiga uppgifter som vi undersökte noga och gjorde ingripande efter att ha fått beslut från åklagare. Men uppgifterna visade sig vara fel. Samtidigt måste vi agera när vi får den typen av information. Jag skulle ha gjort samma bedömning idag, säger Anders Thornberg.