Det var sommaren 2006 som tanken på ett eget hus för Siri kom till. I höstas stod det färdigt. En fantastisk skapelse i grårött tegel.
- Jag ville att det skulle se gammalt ut, men det är nytillverkat från ett bruk i Enköping och det är väl det som är det som blev dyrast på huset. Annars har vi försökt använda oss av kostnads- effektiva lösningar och mycket av stenen och glaset är rester från tidigare byggen på gården. Och min pappa har alltid haft mycket på gång med olika projekt, så en hel del grejer från Kina har vi också använt.
Siri visste tidigt hur hon ville ha huset. Till en början var en arkitekt inkopplad, men då skulle inte huset bli som hon ville. Och det var hennes vilja som bestämde hur huset skulle se ut. Men hur visste hon? Hon är inte utbildad arkitekt, på gymnasiet gick hon natur och efter det har hon läst distanskurs på Vretas lantbrukslinje. Att hon bara är 23 år tycker hon inte är så märkligt i sammanhanget.
- Jag fick tidigt lära mig att ta ansvar själv. Jag var nog bara 15 år när jag hade 4-5 ponnier själv att ta hand om.
Steget från det till att bygga hus kan synas långt.
- Jag har kollat på hus och i kataloger, säger hon lugnt.
Naturligtvis har hon inte byggt huset själv. Hennes far har bidragit, liksom anställda på gården.
Aldrig murat förr- Särskilt var det en litauisk man som var fantastisk. En magiker. Han hade aldrig murat förr, men han började med att träna på en mur här på tomten, sedan murade han fundamentet till mammas växthus, och sedan murade han det här huset, berättar Siri.
Huset är märkvärdigt från utsidan, och lika märkligt inifrån. Och snyggt. En öppen planlösning med rymd så det förslår. Det är fem meter från golv till tak i stora rummet. Kanske kan man säga enda rummet. På nedre plan i alla fall. Förutom rummet består huset av ett kök en halvtrappa upp, en övervåning som bara är en tredjedels övervåning och innehåller Siris sovrum. Ja visst ja, det finns ett dressing room intill köket, också, och så ett vackert spa med ett bubbelbadkar och stora glaspartier åt tre håll så det nästan känns som man är ute i trädgården när man ligger och badar. Allt är snyggt färgsatt. Av Siri, förstås.
Nertonade och varma färger- Jag har väl kanske sinne för färg. Mitt öga störs om inte färger passar ihop, och jag gillar nertonade och varma färger. Men det är en blandning av en massa olika stilar. Den här soffan är från Ikea, och stolarna är från Mio.
Kistan som används som bord däremellan kommer från Ulfåsa möbler.
I taket stjäl de stora träbalkarna berättigad uppmärksamhet.
- Det är limträbalkar som "rugglats" till. Vi har lagt lite olja och bets på och sedan har de fått ligga ute en tid för att få rätta looken.
Att Siri har arbetat med hästar nästan hela sitt liv märks överallt i huset. Bordstabletterna har hästmotiv, två stora, mörka hästhuvuden flankerar den öppna spisen på vilken det står en liten hästtavla.
En kudde i soffan har hästpolo- motiv, i sovrummet finns ytterligare hästtavlor, och inne i badrummet, spaavdelningen, finns två små tavlor med Siri på hästryggen.
- Det konstiga är att jag ser aldrig mig själv. Jag ser bara hästarna, kommenterar hon.
Två andra hästar pockar på uppmärksamhet där inne. Gjorda i terrakotta smälter de in i det ljustbruna kaklet som vore de födda här inne.
- Vi hittade dem i en affär i Skäggetorps centrum. De var inte så dyra, säger Siri Swärd och tar upp sin hund, studentpresenten och skotten Mortimer, eller Morty, i famnen.
Vårt besök är över. För Siri Swärd väntar lunch och sedan fyra, fem timmars ridning ytterligare. Också det en stor del av Siris värld.
