Det är en nyinflyttad Andreas Andersson som anländer till Vikingstad station. 23 år gammal har han just startat sitt första företag. Det han gör är att räkna ut hur mycket det kostar att driva igenom olika renoveringsprojekt av spåren, bland annat i Östergötland. Förhoppningen är att Trafikverket slutligen säger ja till entretrenörens planer.
– Det var mycket en slump att jag valde den här banan. Men det är jag väldigt glad för nu. Man får vara mycket utomhus. Och det är ju ändå folkets järnväg så det känns som att man hjälper många, säger han, och frågar retoriskt varför inte fler skulle vilja ha ett sånt jobb.
Andreas påbörjade sin tåg- och järnvägsutbildning redan på gymnasiet i Nässjö. Det är frestande att påstå att karriären gått som på räls sedan dess. Han har jobbat med allt från att rengöra makadam till att beräkna hur dyrt det blir att göra storskaliga spårbyten.
Att var järnvägstekniker är inte ett speciellt populärt jobb. Trots att det är en säker väg till arbete. Arbetsformedlingen har ingen statistik på just järnvägsarbetare, men enligt utbildningsguiden framtid.se är det "mycket liten konkurrens" om jobben.
Som järnvägstekniker är Andreas Anderssons främsta uppdrag att få tågen att komma och gå enligt tidtabellen. Det finns med andra ord gott om jobb. Att byta ut ledningar och bekämpa de måttligt populära signalfelen har hög prioritet. Kruxet är att arbetet måste göras under ett fåtal småtimmar när tågen inte rullar. På lång sikt kommer Ostlänken bli en räddning, enligt Andreas Andersson.
– Då frigörs mycket av det bestående spåret från trafik och det blir mer tid över för underhåll. Men i dagsläget är det ju inget som folk blir gladare av.
Inte förrän om tio år ska den nya snabbjärnvägen mellan Linköping och Södertälje vara klar. Men Andreas Andersson säger att mycket kan göras redan nu. Flaskhalsen är att det saknas folk. Alla bäst vore om det kom fler kvinnor.
– Det är som man kan förvänta sig – en väldigt mansdominerad bransch. Och det är synd, för det blir ett bättre resultat när vi har mer mångfald i projekten. Kvinnor tänker lite annorlunda när det gäller att lösa problem, ett steg längre liksom.
Ostlänken har legat på ritbordet sedan millennieskiftet. Efter många vändor hos Trafikverket, kommuner och regering togs första spadtaget förra året. Trafikerket beräknar att bygget kommer gå på 54 miljarder kronor.