De kom inte för att få hjälp med deklarationen!
Det var en frejdig och debattlysten Gudrun Schyman som deltog i en EMU-debatt på Växjö universitet.
Lokalen var smockfull, studenterna satt till och med på golvet.
Men Gudrun Schyman fick ensam försvara nej-sidans argument sedan förre riksbankschefen Lars Wohlin hoppat av debatten. Han anser inte att den förra vänsterledaren är någon tillgång för nej-sidan.
Wohlin representerar Medborgare mot EMU, en borgerlig sammanslutning av motståndare.
Hon ser inget hinder i att vänsterpartiet samarbetar med Wohlins organisation även om argumenten mot EMU skiljer sig åt.
De har framför allt ekonomiska skäl att säga nej. De anser att EMU är ett vansinnigt projekt. Våra argument är mer politiska. EMU är motorn i den politiska stormakt som man försöker bygga i Europa.
Ja-sidan hade professorn i nationalekonomi och folkpartiriksdagsmannen Carl B Hamilton. Han frågade Gudrun Schyman vad det är för vision i att säga nej till EMU och gav själv svaret: Absolut ingen.
Men vänsterpartiet har varit emot allt internationellt samarbete ända sedan Nationernas förbunds dagar.
Carl B Hamilton ansåg att Gudrun Schyman var för en devalveringspolitik i och med sitt motstånd mot euron.
Sverige har devalverat ett flertal gånger. Men vi har inte devalverat oss till välstånd, slog han fast.
Åsa Westlund, ordförande för socialdemokraternas studentförbund, sekunderade Hamilton på ja-sidan och konstaterade att ensam inte alltid är stark.
Åtminstone inte när valutaspekulanterna sätter i gång.
Hon såg också EU och den monetära unionen som ett sätt att balansera USA:s makt på världsplanet.
Förre vänsterledaren kontrade med att det är fel att bygga nya imperier för att balansera USA.
Gudrun Schyman beskrev EMU-politiken som kapitalistisk planhushållning där de enskilda länderna avsagt sig allt för mycket inflytande.
Kamp mot arbetslösheten är viktigare än prisstabilitet, sade hon.