I blå rummet dansar en grupp åtta-åringar vals. De följer tretakten utan problem, och medan de dansar sjunger de treans tabell.
"Tre-sex-nio
och så tolv
femton, arton, tjugoett
piruett
tjugofyra, tjugosju och trettio."
De går i Ringsbergskolan i Växjö, en ny skola i de centrala delarna av staden. Skolan har en pedagogik som skiljer sig ganska mycket från de andra, mer traditionella skolorna i Växjö.
Martin Cedell, en av dansörerna, är medveten om detta.
- Det är lyxigt här. Vi har inga läxor och man får jobba mer som man vill, säger han.
Ringsbergskolan har en estetisk profil. Musik, bild och drama vävs in i de andra ämnena.
- När vi använder musik i undervisningen är det inte för att vi vill att eleverna ska bli duktiga musiker. Vi ser musiken, och de andra estetiska ämnena, som hjälpmedel i lärandet, säger skolans rektor, Erling Rask.
Undervisningen är tematisk. Det övergripande temat för hela läsåret är Carl von Linné.
Under höstterminens första veckor ägnade man sig åt odling, förr och nu, och arbetade mycket i skolans trädgård. Nu arbetar man med att sortera och klassificera.
Eleverna får en förståelse för att människan i alla tider försökt sortera sin omgivning för att förstå den bättre. Att dela in i ord i ordklasser blir en verkligare och mer meningsfull uppgift när man knyter ihop det med historia och andra ämnen.
Snart skall de börja arbeta med Linnés resor.
- Vi försöker få in så mycket av läroplanens mål i våra teman som möjligt, berättar Erling Rask.
Men allt går inte att få in i ett tema. Därför arbetar man med teman och på förmiddagarna och baskurser på eftermiddagarna. I baskurserna förstärker man vissa delar av undervisningen.
- Lärarna agerar "målvakter" och bevakar att vi hela tiden arbetar mot läroplanens mål. Man måste ha ett bra grepp på varje elevs lärande när man arbetar på ett okonventionellt sätt, säger Erling Rask.
Ringsbergskolan är inrymd i en gammal skolbyggnad från 1890 som nu har renoverats. Rummen är stora och höga. I en av korridorerna står en teaterscen.
Allt har inte funnit sin slutgiltiga plats, skolan har bara funnits i fyra år och är fortfarande under utbyggnad. När högstadiet byggts ut skall det bli en skola med allt från förskoleklass till nior, tillsammans omkring 200 elever.
Skolan är öppen varje dag mellan 06.30--18.30. Eleverna får komma när de vill, dock senast 08.20. Fram till klockan 09 arbetar alla med fritt lärande enligt en speciell plan.
Höstlov och sportlov är flexibla. Föräldrar och elever får själva bestämma när de tar ut sina lov.
Lärarna har semestertjänster istället för ferietjänster. De arbetar i ett stort arbetslag och delar på alla uppgifter, även fritidsverksamheten på eftermiddagarna.
- Det är ett spännande sätt att arbeta. Vi tar ett gemensamt ansvar för alla barn på skolan, här finns inte "dina" barn och "mina" barn. Och jag träffar barnen och deras föräldrar mera, säger Lena Bjärbo, lärare med lång erfarenhet av mera konventionella skolor.
Det är spännande men också arbetskrävande. Lärarna gör en stor del av sina läromedel själva.
- Det är väldigt roligt att få vara med och bygga upp någonting nytt, säger Lena Bjärbo.
Verksamheten i den framväxande Ringsbergskolan formas till stor del av skolans personal. Men letar man efter skolans ursprung så löper trådarna till Erling Rask.
- När jag var ung lämnade jag skolan med väldigt lite sammanhang i mina kunskaper. Nu vill jag lösa det problemet. Och jag vill använda den kraft som finns i musik, bild och teater.
Men hur vet ni att det här sättet att arbeta ger barnen bättre kunskaper?
- Det vet vi inte. Vi kan inte utvärdera vår verksamhet ordentligt förrän de första eleverna kommit upp i nian, säger Erling Rask.
Är det här ett dyrt sätt att arbeta?
- Nej, eleverna på Ringsbergskolan får inte kosta mer än eleverna på andra skolor.
Det här är ju en skola dit man får söka. Har ni bara högpresterande elever från välutbildade familjer?
- Inte alls. Vi har alla sorters barn, barn med olika behov och barn med olika etniska bakgrund.
Är allt bara bra här, har ni inga problem?
- Självklart har vi det. Ju fler anställda vi blir desto svårare har vi att få informationen att nå alla, och det gör samarbetet svårare. Och så är det mycket arbetskrävande, det gäller att inte vilja för mycket. Utbyggnadsarbetet pågår ju samtidigt med en dagliga verksamheten.
Kan vilken skola som helst gå över till ert sätt att arbeta?
- Nej, jag tror inte att man kan änd-ra en skolas arbetssätt så mycket. Man måste få möjlighet att bygga upp den från början, säger Erling Rask.