Sjöisen ligger stadigt. Tåkerns väldiga vasshav står blekt gult mot den i övrigt vita omgivningen. Omberg tecknar sig blågrönt i väster. En fjällvråk sitter spanande på en staketstolpe.
Vi sitter upp på maskinen som känns som en kombination av avskalad skördetröska och flakvagn. Skördeaggregatet har en fångstarm, som på en gammal självbindare, och en skruv som för vasstråna in mot skärknivarna.
Tåkerns vattennivå är extremt låg i år. Det bekymrar Ulf Rosén, Väversunda gård, en hel del. Strandängarnas igenväxning påskyndas av lågt vattenstånd och dålig våröversvämning.
-- För vasskörden är det svårkört i år. Stora tuvor sticker upp och hindrar vid så låg vattennivå, säger Ulf Rosén.
Tåkern är det enda stället i Sverige där vass tas till vara. Väversundavassen levereras till ett företag i Skåne. Det mesta går vidare till exklusiv taktäckning i Danmark. Där är vasstak ännu en levande del av byggtraditionen men den egna råvaran räcker inte. Ett välgjort vasstak lär stoppa i många decennier. Det dundrar till när slåtteraggregatet dras igång när vi nått ut till skördeområdet. Ulf Rosén håller halva maskinen inne i vassen.
Stråna matas åt vänster och samlas i en bunt i fronten till höger. Gustav Pettersson skickar bunt efter bunt till Ove Karlsson, rättare på Väversunda gård, som packar rutinerat. Men så har han också varit med i vasskörden i 15 års tid.
Tåkern är naturreservat och vasstäkten sker under kontrollerade former. Massiva vassar är oerhört fågelrika. Men öppna vattenytor ute i de kompakta vassfälten är positiva för främst änder, gäss och doppingar.
Tåkern erbjuder fåglarna ett av Europas mest vidsträckta och sammanhängande vassområde.
-- Vasstäkten är en bra nisch i gårdens verksamhet. Det ger vinterarbete och möjlighet att ha årsanställda, konstaterar Ulf Rosén sedan han tippat ytterligare ett lass Tåkernvass i det växande upplaget på land.