Förslaget som lades fram av de fyra partier som styr Kalmar läns landsting efter valet i höstas har skakat om rejält bland invånarna. Det politiska samförståndet är som bortblåst och personal och patienter känner oro och brist på information.
Experimentverkstad för nyliberala idéer tycker en del, möjlighet till utveckling tycker andra om förslaget att lägga ut driften av sjukhuset på ett privat vårdbolag.
I dag ska landstingsstyrelsens borgerliga majoritet driva igenom två beslut: dels anta det så kallade mångfaldsprogram där sjukhusentreprenaden är en del, dels avstyrka ett krav på folkomröstning (se artikel härintill).
Det är ett sammanträde högt över huvudena på de tre kvinnor vi träffar på en bänk i sjukhusets stillsamma foajé.
- Det viktigaste är att sjukhuset får vara kvar, oavsett om det drivs privat eller offentligt, säger Ingela Olsen, som tillbringat natten här med sin dotter Lili, två och ett halvt. Kvällen innan fick de ta bilen i snöyran från Storebro sedan Lili fått hög feber.
- Vårdcentralen i Vimmerby är stängd efter klockan tio på kvällen. Det är hemskt att de skurit ned så mycket i sjukvården.
Greta Sjöblad som väntar på skjuts till Gamleby skakar leende på huvudet åt min fråga.
- Sjukhuset har fungerat bra och man vet inte hur det blir om man ändrar. Det kanske inte vore så dumt med en folkomröstning. I så fall kommer jag att rösta för att det ska förbli som det är.
Västerviks sjukhus är ett akutsjukhus med 275 vårdplatser. Medicinkliniken är den största. På avdelning 6 vårdas patienter med stroke och lungsjukdomar. Tempot är som på de flesta akutsjukhus: uppskruvat.
- Vi har en hög vårdtyngd och arbetet är stressigt, ibland psykiskt påfrestande. På sista tiden har vi haft mycket personalbyten. Det hade just börjat lugna ner sig när den här smällen kom, säger Mikael Karlsson, sjuksköterska.
Han saknar information om vilka planer som finns för sjukhuset.
- Vi vet inget om vad de tänkta förändringarna innebär, och det har skapat en viss oro. Ännu vet jag inte hur jag skulle rösta om det blir en folkomröstning, säger han.
Men han lär få vänta ett bra tag på mer konkret information. Om landstingets fullmäktige säger ja inleds en förstudie i mars månad. Först i september kan det finnas ett mer handfast förslag till hur en entreprenad ska se ut.
Det mest radikala är att lägga ut driften av hela sjukhuset på ett vårdbolag. De som hittills etablerat sig i Sverige är Praktikertjänst (ägt av 2 300 svenska läkare, tandläkare, sjukgymnaster med flera) och Capio (före detta Bure) som till största delen är utlandsägt. Praktikertjänst driver genom ett dotterbolag Simrishamns sjukhus, Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm.
- Vi ska inte sälja ut sjukhuset i Västervik. Vi ska inte heller privatisera det. Landstinget ska behålla ansvaret för finansieringen, patientavgifterna blir desamma och kvalitet och tillgänglighet ska tydliggöras i det avtal som tecknas, säger landstingsrådet Anders Andersson (kd).
Han och de övriga borgerliga ledarna anklagas av sina politiska motståndare för att mer eller mindre kuppartat ha fört fram frågan först efter valet. Fel, säger han själv.
- I valrörelsen talade alla fyra borgerliga partier om att vi ville ha mångfald i vården och pröva entreprenader som driftsform.
Det är ett tal som möts med skepsis av Kommunalfacket som organiserar skötare, undersköterskor och sjukvårdsbiträden. Men sektionen har inte sagt blankt nej utan ser som sin uppgift att åstadkomma det bästa möjliga för sina medlemmar.
- I Kommunal är vi öppna för olika driftsformer, men vi har sagt att kärnverksamheter ska vara kvar i offentlig regi, säger Gunvor Ohlsén, sektionsordförande.
- Folkomröstningen är en viktig demokratisk fråga. Det kan hända att folk röstar för att sjukhuset ska drivas privat, och då ska det vara så, säger vice ordförande Mona Örnfjäder.
Personligen är hon övertygad om att offentlig drift är en garanti för vård på lika villkor. Hon vill inte ha tillbaka det som faktiskt fanns i Västervik en bit in på 1970-talet: en avdelning som kallades "Privaten" där patienterna bland annat serverades mat på extra fint porslin.
- Jag är mest rädd för hur de mest vårdkrävande patienterna tas omhand i en verksamhet som ska ge vinst, säger Gunvor Ohlsén.
Fredrik Andrén, överläkare på medicinkliniken och läkarnas fackliga företrädare, tycker att tiden är mogen för en uppluckring av driftsformerna inom sjukvården. Men han ser hellre att man börjar med primärvården.
- På ett akutsjukhus, där man inte kan förutse vad som händer, kan det vara svårare att leva upp till sina åtaganden om man samtidigt ska slimma ekonomin.
Han berättar om svårigheten att vara fackligt språkrör i en fråga där medlemmarnas uppfattningar varierar så kraftigt.
- Tidigare hade jag uppfattningen att en stor del av kollegerna vill ha möjligheter till privata initiativ. Därför blev jag förvånad över hur snabbt det svängde när det här politiska bombnedslaget kom, säger Fredrik Andrén.
Även om han själv tycker att det handlar om en "pseudobomb" - helt oväntat var inte förslaget - tycker han att politikerna saboterat möjligheterna till samförståndslösningar.
- Vi står inför att hela sjukhuset läggs ut på ett sätt vi inte kan förutse konsekvenserna av. Sedan riskerar vi att allt rivs ned igen om fyra år.