Ledande politiker i barn- och ungdomsnämnden samt tjänstemän besökte i går Västerlösa för att prata om förslaget att lägga ned skolan. De synpunkter som kommer fram blir en del av underlaget inför nämndens beslut i frågan i mars.
Intresset bland berörda medborgare var stort. Och frågorna var många.
Nämndens ordförande, Catharina Rosencrantz (m) berättade om sjunkande elevunderlag och stigande efterfrågan på barnomsorg, i kommunen.
- Vi behöver växla över resurser från skola till barnomsorg för att få ekonomin att gå ihop, sade hon. I första hand har vi tittat på att använda skollokaler till barnomsorg, men det räcker inte riktigt. För när elevantalet går ned minskar hela vår budget. Därför måste vi se över organisationen i skolverksamheten.
Mycket längre hann hon inte innan en kvinna undrade om man fick "tycka något redan nu, eller om man måste hålla sig."
- Varför kan man inte köra hit litet stadsbarn i stället? fortsatte hon. Jag vill inte att mina barn ska gå i skola i stan än.
Catharina Blomcrantz svarade att man från politiskt håll inte driver att tvinga barn att gå i en viss skola.
Någon annan ville veta om kommunen tagit hänsyn till generationsskiften i sina prognoser för elevunderlaget. Enligt en tjänsteman vid barn- och ungdomsnämndens kansli, har detta beaktats. Flera frågor handlade sedan om hur många barn som egentligen räknats in i prognosen för elevunderlaget på Rappestad och Västerlösa skolor och hur säkert det är att det verkligen finns utrymme för Västerlösabarnen i en annan skola.
Att elevunderlaget inte minskar lika mycket överallt i kommunen och till och med ökar (eller väntas bli stort i nya områden) gör att det kan behövas nya skolor i Linköping, fick de församlade i Västerlösa skola veta.
- Ni säger att ett nytt område naturligtvis behöver en skola. Men det är tydligen inte så viktigt här, invände en kvinna. Utan skola i Västerlösa blir det mindre attraktivt för barnfamiljer att flytta hit. Det kommer att drabba även Rappestad skola.
En man uttryckte förståelse för att barn- och ungdomsnämnden rent ekonomiskt "sitter pyrt till" men ansåg att fullmäktige då finge skjuta till pengar.
Efter ytterligare diskussion kring lokalerna, elevantalen, miljonerna och besparingarna efterlyste en person ett annat perspektiv.
- Hur värderar man en landsbygdsskola och barns närhet till skolan? Vad betyder en skola för en bygds utveckling? Jag har inte hört ett ord om detta.